I den här artikeln kommer ämnet Gyllental att behandlas ur ett brett och detaljerat perspektiv. Genom en uttömmande analys kommer olika aspekter relaterade till Gyllental att utforskas, inklusive dess ursprung, utveckling och relevans idag. Olika synpunkter, teorier och studier om Gyllental kommer att granskas för att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne. Dessutom kommer konkreta exempel och praktiska fall att analyseras som illustrerar betydelsen och inflytandet av Gyllental i olika sammanhang. Slutligen kommer reflektioner och slutsatser att föreslås som uppmanar läsarna att fördjupa sin förståelse och uppskattning av Gyllental.
Gyllental (latin numerus aureus) är kalendariska tal, ursprungligen från kyrklig tideräkning.[1] Ett gyllental anger ett års ordning i måncykeln (se Metons cykel) – vart 19:e år återkommer samma månfas på samma veckodag. Varje år har därför ett av gyllentalen 1–19. År 1 i den nuvarande tideräkningen har gyllentalet 1 och varje år därefter har alltså ett gyllental som kan beräknas genom (årtal modulo 19 + 1). År 2014 hade gyllentalet 1. Gyllentalet för år 2025 kan beräknas genom att dela årtalet med 19 vilket ger 106 med resten 11. Genom att lägga 1 till resten får vi gyllentalet 12.
I Norden användes de 16 runorna i den yngre runraden, komplementerade med tre medeltida fyllnadsrunor för att beteckna gyllentalen. Vanligtvis skrevs andra tal ut som ren text på runstenarna.