Gustaf Toll
I den här artikeln kommer vi att utforska den grundläggande roll som Gustaf Toll har spelat genom historien, och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till nutid har Gustaf Toll varit föremål för debatt och analys inom flera discipliner, vilket har väckt nyfikenheten och intresset hos både experter och fans. Genom ett multidimensionellt tillvägagångssätt kommer vi att undersöka dess inflytande på kultur, politik, teknik och andra områden, för att bättre förstå dess relevans i den samtida världen. Genom att överväga olika perspektiv och granska empiriska bevis syftar vi till att ge en heltäckande bild av Gustaf Toll och dess betydelse i dagens samhälle.
| Gustaf Toll | |
 | |
| Född | 19 januari 1831 Kärrbo socken |
|---|---|
| Död | 16 december 1912 Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Befattning | |
| Regementschef (1885–1894) Divisionschef (1894–1899) | |
| Barn | Karl Toll (f. 1862) |
| Föräldrar | Gustaf Philip Adam Toll |
| Släktingar | Carl Florus Toll (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Axel Toll, född den 19 januari 1831 på Frösåker i Kärrbo socken, Västmanlands län, död den 16 december 1912 i Stockholm, var en svensk militär. Han var bror till Carl Florus Toll, far till Karl Toll, farbror till Johan August Toll och kusin till Oswald Toll.
Toll tillhörde som officer, sedan 1850, Upplands, Närkes och Värmlands regementen samt Dalregementet, vars chef han blev 1885. Han var generalmajor och chef för VI. arméfördelningen 1894–1899, varefter han, förut adjutant hos hertigen av Dalarna och kammarherre, blev hovmarskalk hos änkehertiginnan av Dalarna. Toll var en synnerligen dugande och värderad truppofficer. Han invaldes 1898 som ledamot av Krigsvetenskapsakademien. Toll blev kommendör med stora korset av Svärdsorden 1902.
Källor
- Kommendörer m. st. k. af Svärds-Orden i Sveriges statskalender 1905
- Toll, 4. Gustaf Axel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
|