I dagens värld har Gustaf Rundberg blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är för dess inverkan på samhället, dess betydelse i historien, dess relevans i kulturen eller någon annan anledning, har Gustaf Rundberg fångat uppmärksamheten och intresset hos dem som vill bättre förstå världen omkring dem. Från dess ursprung till dess inflytande idag är Gustaf Rundberg fortfarande ett fascinerande ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten och betydelsen av Gustaf Rundberg, vilket ger läsarna en tydligare och djupare inblick i detta mycket relevanta ämne.
| Gustaf Rundberg | |
| Född | 20 april 1871 Kuddby församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 30 mars 1950 (78 år) Säby församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Friidrottare |
| Släktingar | Herman Rundberg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
| Gustaf Rundberg | ||
| Svenska mästerskap | ||
|---|---|---|
| Guld | 1899 | 110 meter häck |
Gustaf Filip Rundberg, född 20 april 1871 i Kuddby församling i Östergötlands län, död 30 mars 1950 i Säby församling i Jönköpings län,[1] var en svensk friidrottare (längdhopp och häcklöpning). Han var bror till Herman Rundberg.[2]
Rundberg tävlade för IK Stockholm.
Den 14 augusti 1898 förbättrade Rundberg Harald Andersson-Arbins inofficiella svenska rekord i längdhopp, från 6,03 till 6,17. Rekordet behöll han till 1900 då Helge Söderbom förbättrade det med 3 cm.
Han vann SM på 110 meter häck år 1899, på tiden 19,0.
Gustaf Rundberg arbetade som manufakturhandlare.[3]