Gustaf Palmfelt
I dagens värld har Gustaf Palmfelt blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Vikten av Gustaf Palmfelt har genererat många debatter och motstridiga åsikter, vilket visar komplexiteten och betydelsen av detta ämne idag. Från akademi och vetenskap till folkligt intresse, Gustaf Palmfelt har fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och intressen. Mitt i den digitala eran och globaliseringen har Gustaf Palmfelt positionerat sig som en central axel i diskussionen om samtida frågor och genererat djupa analyser och reflektioner kring deras påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Gustaf Palmfelt och dess relevans i dagens värld.
| Gustaf Palmfelt | |
 | |
| Född | 1680[1][2] Stockholm[1] |
|---|---|
| Död | 14 september 1744[1] Sankt Nikolai församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Befattning | |
| Landshövding i Skaraborgs län (1729–1733) Landshövding i Stockholms län (1733–1737) | |
| Maka | Ernestine von Grisheim |
| Föräldrar | Gustaf Palmfelt |
| Släktingar | Johan Palmfelt (syskon) Axel Palmfelt (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Palmfelt, född 1680 i Stockholm, död 14 september 1744 i Nikolai församling i Stockholm, var en svensk friherre, författare och riksråd.
Biografi
Palmfelt föddes i Stockholm som son till statskommissarien Gustaf Palm, adlad Palmfelt, och Maria Holm. Ganska lite är känt om hans tidigare år, men redan 1714 utnämndes han till krigsråd. År 1729 utnämndes han till landshövding i Blekinge med fick redan samma år byta sitt ämbete mot motsvarande post i Skaraborgs län. Han upphöjdes 1731 i friherrligt stånd. År 1733 utnämndes han till landshövding över Stockholms län och 1737 förordnades han till president i kammarkollegium.
Palmfelt tillhörde mösspartiet och framfördes vid 1738 som partiets kandidat till lantmarskalksposten, men partiet fick ej majoritet. Då partiet genom hattarnas misslyckade krig åter fick majoritet blev Palmfelt riksråd.
Palmfelt utgav även flera dikter av satiriskt innehåll. Han översatte även Vergilius Ekloger och början av Georgica till svenska, liksom Molières "Hustruskolan".
Bibliografi
- Tankar öfwer then stora drottningens Ulrica Eleonoras död, som timade then 24. novembris 1741. Stockholm. 1741. Libris 2431465
- Öfwer then stora Swea drottnings Ulricæ Eleonoræ begrafning, som skedde i Stockholm uti samtelige riksens ständers närwaro then 1. decembris anno 1742. Stockholm. 1742. Libris 2431475
- Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 19, Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman. Upsala: Hanselli. 1875. sid. 239-388. Libris 600779. https://runeberg.org/svsf/19/0249.html
Översättningar
- Molière (1739). Qwinno-skolan, eller Den enfaldige Agnes, i fem acter förestäld på den swenska theatren i Stockholm anno 1738. Stockholm. Libris 2389708
- Vergilius Maro, Publius (1740). P. Virgilii Maronis Ecloger eller Herde-qwäden, öfwersatte på swensk wers efter latinska prosodien, uti lika werse-slag, och lika många werser med originalet. Stockholm. Libris 2410826
Källor
- Palmfelt, Gustaf i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Palmfelt, Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
Noter
- ^ Gustaf Palmfelt, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7991, läs online.
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 232874, läst: 9 oktober 2017.
Vidare läsning
- Karlsson, Gunilla: Gustaf Palmfelt i Svenskt biografiskt lexikon
|