Gustaf Lönegren

I dagens värld har Gustaf Lönegren tagit en grundläggande roll i våra liv. Oavsett om det är en personlig eller professionell aspekt har Gustaf Lönegren blivit ett ämne av allmänt intresse på grund av dess inverkan på vårt samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gustaf Lönegren och hur det har format våra erfarenheter och perspektiv. Från dess inflytande på populärkulturen till dess roll i teknisk innovation har Gustaf Lönegren visat sig vara ett mångsidigt och relevant ämne i det nuvarande landskapet. Genom en djupgående analys kommer vi att undersöka hur Gustaf Lönegren har utvecklats över tid och dess inflytande på människor, samhällen och industrier. Läs vidare för att upptäcka mer om detta fascinerande ämne!

Gustaf Lönegren
Född25 november 1828[1][2]
Landskrona församling[1][3][2], Sverige
Död21 februari 1907[1][2][4] (78 år)
Engelbrekts församling[1][2][4], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningTullförvaltare[3][2], politiker[1][2]
Befattning
Kommunalpolitiker[1]
Andrakammarledamot, Norrköpings valkrets (1879–1890)[1][2]
Statsråd (1888–1888)[1][2]
Politiskt parti
Lantmannapartiet ()[2]
Nya lantmannapartiet ()[2]
BarnErnst Lönegren (f. 1862)[2]
Karin Lönegren (f. 1871)
Redigera Wikidata

Gustaf Walter Leopold Lönegren, född 25 november 1828 i Landskrona, död 21 februari 1907 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och politiker.

Lönegren blev student vid Lunds universitet 1846 och ingick efter året därpå avlagd kameralexamen i Tullverket, där han 1863 befordrades till tullförvaltare i Norrköping. Han representerade Norrköpings valkrets i andra kammaren 1879–1890 och var 1882–1887 (januaririksdagen 1887) ledamot i bevillningsutskottet samt invaldes i utskottet även 1888, men måste avgå inom kort till följd av hans utnämning till statsråd.

Till sin politiska ståndpunkt var Lönegren konservativ och protektionist och uppträdde huvudsakligen endast i tullfrågor, varvid hans lugna och sakliga sätt att debattera gjorde, att hans anföranden alltid aktningsfullt åhördes. Vid det nya systemets genomförande utnämndes han 6 februari 1888 till konsultativt statsråd i Bildtska ministären, men avgick hösten samma år för att efterträda Axel Bennich som generaltulldirektör. Från denna befattning tog han avsked 1898.

Lönegren var från 1853 gift med Sophia Carolina Wilhelmina Bodman (1834–1916), dotter till överinspektoren vid packhuset i Stockholm Carl Anders Bodman (1794–1856) och dennes hustru Sophia Charlotta Pettersson (1810–1908).[6] Makarna Lönegren är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[7]

Källor

Noter

  1. ^ Gustaf W L Lönegren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10069, läs online.
  2. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 91, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgaxQ, läst: 11 februari 2022.
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 28 mars 2018.
  4. ^ Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/1 (1906-1910), bildid: 00017525_00032, sida 41, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 31 januari 2023.
  5. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 19 februari 2025.
  6. ^ Svenska ättartal 1889 (Stockholm 1889), sidan 157.
  7. ^ ”Lönegren, Gustaf W. och Lönegren, Sofia Karol. Wilh.”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/45643759. Läst 17 februari 2023. 

Vidare läsning