Gustaf Lindgren

Idag är Gustaf Lindgren ett mycket relevant ämne som påverkar olika aspekter av våra liv. Dess inflytande sträcker sig till områden som teknik, hälsa, politik, kultur och samhället i allmänhet. Dess betydelse ligger i den inverkan den har på våra dagliga beslut, på hur vi förhåller oss till vår miljö och på hur vi förstår världen omkring oss. Genom historien har Gustaf Lindgren utvecklats och genererat betydande debatt, innovation och förändring. I den här artikeln kommer vi att utforska hur Gustaf Lindgren har format och påverkat vår nutid och vad vi kan förvänta oss av dess framtid.

Gustaf Lindgren
Gustaf Lindgren, 1890.
Född4 november 1863[1][2]
Klara församling[3][2], Sverige
Död22 augusti 1930[1][2] (66 år)
Engelbrekts församling[3][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidArkitekturskolan KTH
SysselsättningArkitekt[1]
ArbetsgivareKungliga Tekniska högskolan
Noterbara verkKaresuando kyrka
BarnGustaf Birch-Lindgren (f. 1892)[6]
Redigera Wikidata
För andra personer med namnet Gustaf Lindgren, se Gustaf Lindgren (olika betydelser).

Gustaf Axel Herman Lindgren, född 4 november 1863 i Stockholm, död 22 augusti 1930, var en svensk arkitekt, far till arkitekten Gustaf Birch-Lindgren.

Liv och verk

Lindgren var elev vid Kungliga Tekniska högskolan 1881–85 samt vid Konstakademien 1885–87 och företog en studieresa till Tyskland, Italien och Frankrike 1888-90. Han anställdes 1887 i Överintendentsämbetet, blev 1890 biträdande arkitekt i Fångvårdsstyrelsen, utnämndes 1899 till hovintendent och 1905 till lärare i byggnadskonstens historia vid Tekniska högskolan. I sin ungdom hade Lindgren en stor bildkonstnärlig talang, men blev väl som många andra övertalad om det mer inkomstbringande arkitektyrket.

Utöver nedan förtecknade verk ritade han bland annat även villor i Djursholm, Saltsjöbaden, Sala och Gävle. Han var också litterärt verksam; han skrev förutom tidskriftsartiklar och anmälningar reseskisserna Ett år i Italien (1896), medverkade i det av Erik Wilhelm Dahlgren utgivna verket Stockholm (1897) samt författade avdelningarna om byggnadskonsten i "Uppfinningarnas bok" (1898 års upplaga, del 1) och artiklar i andra upplagan av Nordisk familjebok.

Verk i urval

I kronologisk ordning:

Villa Skärtofta i Saltsjöbaden, 1895-1897
Karesuando kyrka, 1904–1905

Bilder av några verk

  • Whitlockska huset, Stockholm, 1887
    Whitlockska huset, Stockholm, 1887
  • Härnösandsbanken, Örnsköldsvik , 1898-1899
    Härnösandsbanken, Örnsköldsvik , 1898-1899
  • Stora Bryggeriet, Stockholm, 1890
    Stora Bryggeriet, Stockholm, 1890
  • Blackebergs herrgård, 1893
    Blackebergs herrgård, 1893
  • Polishuset i Stockholm, 1903-1911
    Polishuset i Stockholm, 1903-1911
  • Norra kapellet 1908
    Norra kapellet 1908
  • Härlanda fängelse, Göteborg, 1913
    Härlanda fängelse, Göteborg, 1913
  • Malmö fängelse 1914
    Malmö fängelse 1914

Utmärkelser

Källor

Noter

  1. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.
  2. ^ Gustaf A H Lindgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10556.
  3. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.
  4. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 25 maj 2017.
  5. ^ Lindgren, GUSTAF AXEL HERMAN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 maj 2017.
  6. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, läst: 13 maj 2024.
  7. ^ Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 1010 
  8. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
  9. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925

Externa länkar

Auktoritetsdata