Gustaf Larson (arkitekt)

Numera har Gustaf Larson (arkitekt) blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Sedan starten har Gustaf Larson (arkitekt) fångat uppmärksamheten hos experter, akademiker och allmänheten, vilket genererat en kontinuerlig och berikande debatt. Under åren har Gustaf Larson (arkitekt) genomgått betydande förändringar, utvecklats och anpassats till tekniska, kulturella och sociala framsteg. I den här artikeln kommer vi att ta en djupgående titt på effekterna av Gustaf Larson (arkitekt) på olika områden, och utforska dess bidrag, utmaningar och framtidsperspektiv. Hur har Gustaf Larson (arkitekt) påverkat vårt dagliga liv? Vilka är implikationerna av Gustaf Larson (arkitekt) i det aktuella sammanhanget? Följ med oss ​​i denna utforskning och låt oss tillsammans upptäcka vikten och relevansen av Gustaf Larson (arkitekt) i den samtida världen.

Gustaf Larson
Född2 november 1884
Död17 januari 1962 (77 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt
Redigera Wikidata

Nils Gustav Larson, född 2 november 1884, död 17 januari 1962, var en svensk byggnadsingenjör och arkitekt, huvudsakligen verksam i Stockholm.

Liv och verk

Efter sin utbildning till byggnadsingenjör anställdes han hos stadsplaneraren och arkitekten Per Olof Hallman. Han var Stockholms Kooperativa Bostadsförenings (SKB) förste verkställande direktör och ritade 1917 deras första hus i kvarteret Motorn i Vasastan. Senare blev han stadens representant i SKB:s styrelse och uppträdde även som byggnadsentreprenör i Stockholm.

Till hans kända arbeten hör bland annat bostadshus i Rödabergsområdet, 1916–1925 (tillsammans med Edvin Engström och Gustaf Pettersson), bostadshus i Blecktornsområdet, 1922–1929 (tillsammans med Edvin Engström och Sven Erik Lundqvist) och bostadshuset kvarteret Bergsryggen 1917–1918 i Ulvsunda. Det senare uppfördes som nödbostäder för hemlösa och byggdes i tre våningar som ett landshövdingehus (en våning i sten och två våningar i trä). Bergsryggen moderniserades 1968 och är en av de få bevarade byggnader av denna typ i Stockholm.

Övriga byggnader i urval

  • Kvarteren Motorn och Vingen, Vasastan, Stockholm, 1917–1920.
  • Inedalsgatan 12, 14 samt 16A och B, Stockholm 1920.
  • Inedalsgatan 10 – Grubbens gränd 12, Stockholm 1920–1921 (tillsammans med P Gustafsson).
  • Gotlandsgatan 67 och 69 – Brännerigatan 7, Stockholm 1926–1927.
  • Kv Urnan 23, Karlbergsvägen 62, Stockholm 1923.

Bilder

Källor

Noter

  1. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.

Externa länkar