I dagens värld är Gunung Palung nationalpark ett ämne av stor relevans och intresse, som fångar uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och sammanhang. Dess inverkan återspeglas i olika områden, från kultur till ekonomi, och dess inflytande har inga geografiska gränser. Med tidens gång har Gunung Palung nationalpark fått en större betydelse i samhället och genererat debatter, förändringar och transformationer. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska detta fenomen och dess innebörd i dagens värld, och analysera dess dimensioner och konsekvenser i olika aspekter av det dagliga livet.
Gunung Palung nationalpark | |
Nationalpark | |
Typisk skog i nationalparken
| |
Land | ![]() |
---|---|
Läge | Kalimantan Barat |
- koordinater | 1°14′24″S 110°14′21″Ö / 1.24000°S 110.23917°Ö |
Area | 900 km² |
Inrättad | 1990 |
Gunung Palung nationalpark ligger vid västra kusten av Borneo i Indonesien. Nationalparken domineras av den slocknade vulkanen Gunung Palung.
Landskapet bildas vid kustlinjen av mangrove. I andra delar av nationalparken förekommer flera träskmarker och på resterna av vulkanen molnskogar. Typisk för skogarna är dipterokarpväxter och i molnskogarna är träden täckta av mossa. Under vissa delar av året mognar särskild många frukter på träden och regionens däggdjur har anpassad sitt fortplantningssätt efter denna väldiga tillgång till föda.
Nationalparken är främst känd för sitt bestånd av Borneoorangutanger som uppskattningsvis utgörs av 2500 exemplar. Här lever även andra primater som gibboner, spökdjur, tröglorier, näsapan eller Trachypithecus cristatus.
Nära vulkanens två toppar hittas gråstrupig timalia (Stachyris nigriceps) och Borneoyuhina (Yuhina everetti). Den senare lever egentligen i norra Borneos bergstrakter och finns i nationalparken bara som restpopulation.
|