I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Gunnel Ahlin, ett fascinerande ämne som har fångat mångas uppmärksamhet i flera år. Gunnel Ahlin är ett komplext ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter och kan ses ur flera perspektiv. Under en lång tid har Gunnel Ahlin varit föremål för debatt och diskussion, genererat motstridiga åsikter och väckt intresse hos såväl experter som fans. Genom historien har Gunnel Ahlin spelat en grundläggande roll i samhället och påverkat människors liv på olika sätt. Med den här artikeln försöker vi belysa Gunnel Ahlin och ge en heltäckande och uppdaterad bild av detta spännande ämne.
Gunnel Ahlin | |
![]() Gunnel och Lars Ahlin 1960 | |
Född | Gunnel Maria Hellman 1 juni 1918 Orsa församling, Kopparbergs län |
---|---|
Död | 7 januari 2007 (88 år) Katarina församling, Stockholm |
Yrke | Författare, lärare |
Nationalitet | Svensk ![]() |
Språk | Svenska |
Verksam | 1960 – 2005 |
Make | Lars Ahlin (1946–1997; hans död) |
Barn | Per Ahlin |
Gunnel Maria Ahlin, ogift Hellman, född 1 juni 1918 i Orsa församling, Kopparbergs län, död 7 januari 2007 i Katarina församling i Stockholm,[1] var en svensk författare.
Gunnel Ahlin var dotter till rektor Johannes Hellman och Aina Albihn.[1] Hon tog studentexamen 1938 och arbetade från 1943 som yrkeslärare.[2] Hon gifte sig 1946 med författaren Lars Ahlin och blev änka 1997. Tillsammans fick de en son, astronomen Per Ahlin (född 1948).[3]
Gunnel Ahlin debuterade 1960 med romanen Röster en sommar och fick sitt genombrott 1974 med den historiska romanen Hannibal sonen.[4]
Makarna Ahlin är begravda på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm.[5]
|