Gunnar Wikland

I dagens värld fortsätter Gunnar Wikland att vara ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från sitt ursprung till nutid har Gunnar Wikland haft en betydande inverkan på olika aspekter av det dagliga livet, från politik och ekonomi till kultur och teknik. Genom åren har Gunnar Wikland varit föremål för debatt och reflektion, genererat motstridiga åsikter och väckt passioner. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan och relevans av Gunnar Wikland idag, och undersöka dess utveckling över tid och dess inflytande på det moderna samhället.

Gunnar Wikland
Information
Född8 januari 1919
Lidingö församling, Stockholms län, Sverige
Död30 mars 1991 (72 år)
Skövde församling, Skaraborgs län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1942–1979
GradÖverste
BefälGöta trängregemente

Sigurd Gunnar Pontus Wikland, född 8 januari 1919 i Lidingö församling, Stockholms län, död 30 mars 1991 i Skövde församling, Skaraborgs län,[1] var en svensk militär.

Biografi

Wikland avlade officersexamen vid Krigsskolan 1942 och utnämndes samma år till fänrik i armén, varefter han befordrades till kapten 1953. Han tjänstgjorde 1953–1955 vid Svea trängregemente, 1955–1958 vid Arméstaben och 1958–1961 vid staben i I. militärområdet. Han befordrades 1961 till major och var stabschef i Tränginspektionen 1961–1964. År 1964 befordrades han till överstelöjtnant, varpå han tjänstgjorde vid staben i VI. militärområdet 1964–1966[2] och därpå var chef för Sektion 2 vid staben i samma militärområde (som då hade namnändrats till Övre Norrlands militärområde) 1966–1968.[2][3] Wikland befordrades till överste 1968 och var chef för Göta trängregemente 1968–1979.[2]

Gunnar Wikland var son till revisorn Sigurd Wikland och Aina Freudenthal. Han gifte sig 1944 med Marianne Nilsson[2] (1920–2005).[2][4] Makarna Wikland är begravna på Sankta Birgittas kyrkogård i Skövde.[4]

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
  2. ^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 232. ISBN 91-87184-74-5 .
  3. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala. 1968. sid. 355. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65026/gupea_2077_65026_1.pdf .
  4. ^ ”Wikland, Gunnar Sigurd Pontus”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/95994278. Läst 21 januari 2023. 
  5. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 70 (digital avbildning).
  6. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 46 (digital avbildning).