I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Gunnar Nilsen-Vig från olika perspektiv och tillvägagångssätt, i syfte att ge en komplett och detaljerad vision av detta ämne som är så relevant idag. Vi kommer att analysera dess inverkan på olika områden, dess utveckling över tid och de utmaningar den ställer inför i dagens samhälle. Dessutom kommer vi att granska de olika åsikterna och ståndpunkterna i frågan, samt de möjliga lösningar och alternativ som har föreslagits för att ta itu med denna fråga. Med denna uttömmande analys strävar vi efter att erbjuda våra läsare en bred och berikande översikt som gör att de bättre kan förstå vikten och komplexiteten av Gunnar Nilsen-Vig.
| Gunnar Nilsen-Vig | |
| Född | 20 september 1886 |
|---|---|
| Död | 8 juli 1959 (72 år) |
| År som aktiv | 1920–1942 |
| IMDb SFDb | |
Gunnar Nilsen-Vig, född 20 september 1886, död 8 juli 1959, var en norsk filmfotograf och regissör.[1]
Nilsen-Vig kom via bolaget Kommunerens Filmcentral A/S i kontakt med regissören Rasmus Breistein. Nilsen-Vig blev Breisteins fasta fotograf[2] och medverkade i de flesta av Breisteins filmer från Tattar-Anna (1920) till Nordlandets våghals (1942).[3] Han skötte även fotot åt andra regissörer, bland annat i den norsk-tyska filmen Fröken statsadvokat (1929, regi Adolf Trotz). År 1923 regisserade Nilsen-Vig sin enda film, Strandhugg paa Kavringen, tillsammans med O. Trygve Dalseg.[1]