Gunnar Mattsson (arkitekt)

I dagens artikel ska vi utforska den fascinerande världen av Gunnar Mattsson (arkitekt). Från dess ursprung till dess utveckling idag har Gunnar Mattsson (arkitekt) varit ett ämne av intresse för många människor inom olika områden. Genom den här artikeln kommer vi att dyka ner i historien och betydelsen av Gunnar Mattsson (arkitekt), samt dess implikationer i det moderna samhället. Med tiden har Gunnar Mattsson (arkitekt) fångat uppmärksamheten hos både forskare, akademiker, yrkesverksamma och entusiaster, och dess relevans fortsätter att växa i den samtida världen. Dessutom kommer vi att undersöka hur Gunnar Mattsson (arkitekt) har påverkat olika aspekter av vardagen, och hur dess påverkan fortfarande är betydande idag. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa om Gunnar Mattsson (arkitekt) och upptäck allt detta tema har att erbjuda.

Gunnar Mattsson
Född11 januari 1937[1] (88 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt[1]
Redigera Wikidata
Etnografiska museet i Stockholm.
Församlingshus i Leksand.

Gunnar Mattsson, född 11 januari 1937 i Katarina församling i Stockholm,[2][3] är en svensk arkitekt.

Gunnar Mattsson har ritat bland annat Etnografiska museet som uppfördes 1973–78 efter ritningar av Mattsson och Jan Gezelius samt kulturhus (1980–85) och församlingshus (1987–88) i Leksand. Bland senare verk märks Västernorrlands museum i Härnösand från 1994.[4] och Birkamuseet från 1995-96. Han var även ansvarig för den renovering av Örebro slott som utfördes 1992–93.[5]

Mattsson har två gånger vunnit Kasper Salin-priset, första gången 1981 tillsammans med Jan Gezelius för Etnografiska museet och andra gången ensam 1987 för Kulturhuset i Leksand.[6]

Han har varit gift med arkitekten Tina Wik.[7]

Källor

  1. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.
  2. ^ KulturNav: Gunnar Mattsson
  3. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
  4. ^ Gunnar Mattsson i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  5. ^ Göran Tivenius: Örebro slott - en resa i tiden, s. 26. Statens Fastighetsverk / Vasakronan 1993
  6. ^ ”Lista över vinnare av Kasper Salin-priset”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160220112940/https://www.arkitekt.se/tidigare-kasper-salin-pristagare/. Läst 8 januari 2017. 
  7. ^ Anders Freli ; Med känsla för trä och tradition' 'i Dagens Nyheter den 3 juni 2003
Auktoritetsdata