Gunnar Ekström (1859–1950)

Världen är full av underbara och överraskande saker som omger oss varje dag. Från naturens otroliga skönhet, till djupet av det mänskliga sinnet, har Gunnar Ekström (1859–1950) varit föremål för fascination och studier genom århundradena. Oavsett om det är ett välkänt namn i historien, ett aktuellt ämne eller ett viktigt datum, har Gunnar Ekström (1859–1950) en betydande inverkan på våra liv på ett eller annat sätt. I den här artikeln kommer vi att utforska Gunnar Ekström (1859–1950) ytterligare och upptäcka dess betydelse i dagens värld.

Gunnar Ekström.

Gunnar Ekström, född 7 november 1859 i Gunnilbo socken, Västmanlands län, död 30 november 1950[1] i Falun, var en svensk präst. Han var far till Gunnar Ekström.

Ekström avlade teoretisk teologisk examen vid Uppsala universitet 1885. Han blev kyrkoherde i Falu Kristine och Stora Kopparbergs församlingar 1909 och kontraktsprost i Falu kontrakt 1911. Ekström promoverades till teologie doktor i Uppsala 1917. Han var ledamot av prästlöneregleringskommittén 1898–1903 och av kyrkomötena 1903–1936.

Ekström utgav bland andra verk Homiletisk behandling af böndagstexter (1897–1944, från 1922 tillsammans med Karl Hult), prästmötesavhandlingen Om prästernas studier (1920) samt en rad skrifter i psalmboksfrågan. Han blev ledamot av Vasaorden 1907[2] och av Nordstjärneorden 1915[3] samt kommendör av andra klass av Vasaorden 1931.[4] Gunnar Ekström vilar på Hästbergs kyrkogård i Falun.

Källor

Noter

  1. ^ Döda 1943–1956 i Vem är det 1957
  2. ^ Ledamöter av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1931bih
  3. ^ Ledamöter av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1950bih
  4. ^ Kommendörer av Kungl. Vasaorden, 2:a kl. i Sveriges statskalender 1950bih

Externa länkar

Auktoritetsdata