Gunnar Edström

I den moderna världen har Gunnar Edström blivit ett ämne med allt större intresse. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Gunnar Edström tagit på sig en grundläggande roll i dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gunnar Edström och dess inverkan på det dagliga livet. Från dess inflytande på ekonomin till dess relevans i populärkulturen har Gunnar Edström satt en outplånlig prägel på den samtida världen. Genom detaljerad analys kommer vi att upptäcka orsakerna bakom den växande betydelsen av Gunnar Edström och hur det formar vår framtid.

Gunnar Edström
Född1 juni 1898[1]
Frösö församling[1], Sverige
Död22 juni 1988 (90 år)
Lunds domkyrkoförsamling, Sverige
BegravdKlosterkyrkogården[2]
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1]
Befattning
Förstakammarledamot, Malmöhus läns valkrets (1957–1968)[1]
Politiskt parti
Folkpartiet[1]
FöräldrarJohan Olof Edström[1]
SläktingarGösta Edström (syskon)
Kjell Edström (syskon)
Redigera Wikidata
Gunnar Edströms gravsten på Klosterkyrkogården i Lund.

Gunnar Olof Edström (i riksdagen kallad Edström i Lund), född 1 juni 1898 i Frösö församling, Jämtlands län, död 22 juni 1988 i Lunds domkyrkoförsamling, Malmöhus län,[3] var en svensk läkare och politiker (folkpartist). Han var äldre bror till ämbetsmannen Kjell Edström och Södra Skogsägarnas grundare Gösta Edström.

Gunnar Edström, som kom från en prästfamilj, utbildade sig till läkare vid Uppsala universitet och blev därefter medicine doktor vid Lunds universitet 1936 på en avhandling om reumatisk feber. Han verkade därefter som docent och forskare i reumatologi och fysikalisk terapi, och erhöll professors namn 1962.

Edström var ordförande för folkpartiet i Lund 1944–1957 och ordförande för partiets valkretsförbund för fyrstadskretsen 1960–1968. År 1939–1966 var han ledamot av Lunds stadsfullmäktige.

Edström var riksdagsledamot i första kammaren för Malmöhus läns valkrets 1957–1968. I riksdagen tillhörde han bland annat andra lagutskottet, fram till 1963 som suppleant och från 1964 som ledamot. Han var flitigt engagerad i hälso- och sjukvårdspolitik, men var också verksam bland annat i frågor kring trafiksäkerhet. Han skrev 129 egna motioner i riksdagen framförallt om hälso- och sjukvård[4], om utbildning och om trafik, särskilt trafiksäkerhet[5].

Edström ligger begravd på Klosterkyrkogården i Lund.

Referenser

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 208

Noter

  1. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 208, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgRqA, läst: 17 april 2022.
  2. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 17 april 2022.
  3. ^ Sveriges dödbok 1860–2017
  4. ^ Riksdagsdokument ER2C53 / txt filformat - Motion 1966:53 Första kammaren , 19 januari 1966 - Av herr Edström, om införande av en medikonomexamen.
  5. ^ Riksdagsdokument EJ2J40 / txt filformat - Motion 1958:40 Första kammaren , 21 januari 1958 - Av herr Edström, om skyldighet att förse bilar och motorcyklar med registrerande hastighetsmätare.
Auktoritetsdata