Gunnar Axberger

Idag är Gunnar Axberger ett ämne som diskuteras brett och analyseras inom olika samhällsområden. Dess inverkan har nått olika områden, från hälsa till teknik, politik och ekonomi. Gunnar Axberger har genererat en rad debatter och kontroverser som har belyst vikten av dess studier och förståelse. Under åren har Gunnar Axberger utvecklats och anpassats till de förändringar och utmaningar den har ställts inför, och blivit ett ämne av intresse för både experter och hobbyister. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna och återverkningarna av Gunnar Axberger, med syftet att ge en komplett och uppdaterad vision av detta ämne som är så relevant idag.

Gunnar Axberger
Född30 september 1902
Död13 januari 1985 (82 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningLitteraturvetare
Utmärkelser
Schückska priset (1968)
Redigera Wikidata

Johan Konrad Gunnar Axberger, född 30 september 1902 i Skerike, död 13 januari 1985 i Danderyd, var en svensk litteraturhistoriker. Han var far till Hans-Gunnar Axberger.

Axberger avlade filosofie kandidatexamen 1924 och filosofie licentiatexamen 1932. Han promoverades till filosofie doktor 1936 och var docent i litteraturhistoria vid Stockholms högskola 1936–1951.

Gunnar Axberger är begraven på Skerike kyrkogård.

Priser och utmärkelser

Bibliografi

  • 1936 – Den unge Atterbom
  • 1944 – Lyriken och vi
  • 1949 – Orientering i nyare svensk litteratur
  • 1951 – Jaget och skuggorna
  • 1951 – Den instängda lågan
  • 1953 – Studieplan för litteraturundervisning
  • 1956 – Den osynlige gästen
  • 1956 – Vi läser och lyssnar 1
  • 1958 – Vi läser och lyssnar 2
  • 1959 – Diktaren och elden
  • 1960 – Den brinnande skogen
  • 1960 – Lilla Paris undergång
  • 1966 – Gestalter i nyare svensk litteratur
  • 1966 – Att läsa sakprosa 1
  • 1967 – Diktarfantasi och eld
  • 1967 – Att läsa sakprosa 2

Källor

Auktoritetsdata