Nuförtiden har Gunbjörg Thunvall blivit ett ämne av allmänt intresse för många människor runt om i världen. Med framväxten av teknik och globalisering har Gunbjörg Thunvall tagit en central roll i vårt dagliga liv. Oavsett om vi talar om Gunbjörg Thunvall på ett personligt, professionellt eller socialt plan är dess inverkan obestridlig. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska ämnet Gunbjörg Thunvall och dess relevans idag. Från dess ursprung till dess utveckling i det moderna samhället kommer vi att analysera de olika aspekterna som gör Gunbjörg Thunvall till ett ämne av vital betydelse och intresse för alla.
Gunbjörg Thunvall | |
Född | 26 augusti 1912[1] Sarpsborg[1], Norge |
---|---|
Död | 8 juni 2009 (96 år) Färila församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[1] |
Befattning | |
Andrakammarledamot, Gävleborgs läns valkrets (1957–1970)[1] Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Gävleborgs läns valkrets (1971–1974)[2][1] Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Gävleborgs läns valkrets (1974–1976)[3][1] | |
Politiskt parti | |
Socialdemokraterna[1] | |
Redigera Wikidata |
Gunbjörg Marie Thunvall, född 26 augusti 1912 i Sarpsborg, Norge död 8 juni 2009 i Färila församling, Hälsingland[4],[5] var en svensk socialdemokratisk riksdagspolitiker.
Thunvall, som var dotter till verkmästare Efraim Ericsson och Carla Forsberg, uppnådde normalskolekompetens 1930 och var kontorist vid AB Hjalmar Söderberg i Uppsala 1931–1938. Hon var ledamot av Gävleborgs läns socialdemokratiska kvinnodistrikt från 1952, ordförande Ramsjö ABF 1951–1962, ledamot av Folksams kvinnoråd och rehabiliteringsnämnd från 1959 och nordvästra Hälsinglands vägnämnd från 1967. Hon invaldes i Ramsjö kommunalfullmäktige 1951 (ordförande där från 1964) och i skolstyrelsen 1952 (ordförande där från 1964).[6]
Thunvall var riksdagsledamot för Gävleborgs läns valkrets i andra kammaren 1957–1970 och därefter i enkammarriksdagen 1971–1976.