Gullvivefjäril

I dagens värld är Gullvivefjäril ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sin påverkan på samhälle, kultur och ekonomi har Gullvivefjäril blivit ett ämne för passionerad diskussion och debatt. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Gullvivefjäril lämnat en outplånlig prägel på historien och fortsätter att vara relevant i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gullvivefjäril, från dess betydelse till dess implikationer, för att bättre förstå dess inflytande på våra liv.

Gullvivefjäril
Status i Sverige: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljÄkta dagfjärilar
Papilionoidea
FamiljMetallmärken
Riodinidae
SläkteHamearis
ArtGullvivefjäril
H. lucina
Vetenskapligt namn
§ Hamearis lucina
AuktorCarl von Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Gullvivefjäril (Hamearis lucina) är en fjärilsart i familjen metallmärken, men som tidigare placerades i familjen juvelvingar. Vingspannet varierar mellan 25 och 29 millimeter.[2]

Beskrivning

Den ljusare undersidan på gullvivefjärilen.

Honan och hanen är mycket lika varandra, ibland är honan lite ljusare. Ovansidan är brun med gulorange fläckar som är ganska stora och sitter ganska tätt. Undersidan är ljusare och har stora vita fläckar på bakvingen. Larven är hårig, brun med små svarta prickar i smala linjer och blir upp till 15 millimeter lång.[3]

  • Hamearis lucina ♂
    Hamearis lucina ♂
  • Hamearis lucina ♂ △
    Hamearis lucina ♂ △
  • Hamearis lucina ♀
    Hamearis lucina ♀

Levnadssätt

Värdväxter för gullvivefjärilen är gullviva och andra arter i vivesläktet.[4] Äggen läggs vanligen på undersidan av vivebladen och kläcks efter 10-20 dagar. Äldre larver gömmer sig på marken på dagen och äter endast på natten. Under juli och augusti sker förpuppningen och puppan övervintrar.[5]

Fjärilens flygtid är i maj och juni. I södra Europa kan den ibland få en andra generation som flyger i augusti och september.[3]

Utbredning

Gullvivefjärilens utbredningsområde är i centrala och södra Europa och i Turkiet.[4] I Sverige förekommer den i sydöst, från Skåne till Mälardalen, främst i södra Kalmar län, på Öland och i Östergötland. Den saknas helt i övriga nordiska länder. Den behöver en miljö där det finns gott om värdväxter (vivor), helst i gles lövskogsmiljö med omväxlande skugga och solbelysta gläntor. Detta slag av miljö har under senare tid alltmer försvunnit, bland annat på grund av granplantering. Därför har antalet gullvivefjärilar och deras utbredning i Sverige minskat och den anges vara Sårbar (VU) på den svenska rödlistan. I andra europeiska länders rödlistor anges den som Hotad i Lettland, Sårbar (VU) i Tyskland, Belgien och Polen och Försvunnen (RE) i Danmark och Litauen.[5]

Källor

  1. ^ Artdatabankens faktablad om Gullvivefjäril Läst 14 februari 2009.
  2. ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. (2005) sid 245-246. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-51-7
  3. ^ Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 56. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  4. ^ nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Hamearis lucina, läst 25 augusti 2008
  5. ^ Artdatabanken, SLU[död länk] Faktablad Hamearis lucina 2008-01-10, läst 25 augusti 2008

Externa länkar