Idag är Guldklorid ett av de mest relevanta och diskuterade ämnena inom olika områden. Dess inverkan återspeglas i samhället, ekonomin, politiken och kulturen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Guldklorid fått större betydelse och har genererat oändliga debatter och forskning. Ur olika perspektiv försöker vi förstå och analysera dess inflytande i dagens värld. Med tanke på detta scenario är det viktigt att utforska de flera dimensioner som Guldklorid omfattar, såväl som dess implikationer på global och lokal nivå. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande universum Guldklorid, för att förstå dess komplexitet och dess relevans idag.
| Guldklorid | |
| | |
| Kemisk formel | AuCl4H |
|---|---|
| Molmassa | 393,83 g/mol |
| Utseende | Orange eller gult pulver eller fast ämne |
| CAS-nummer | 16961-25-4 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 3,9 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 150 g/l |
| Smältpunkt | 30 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | Hudirritation, brännsår |
| LD50 | 464 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Guldklorid, även kallat auriklorid eller klorguld, bildas genom inverkan av klor vid 200°C på guldpulver i form av en hygroskopisk, gulbrun massa, som löses i vatten och ger en karaktäristisk gulröd färg.
Indunstas en lösning av guld i kungsvatten, utkristalliseras långa, gula, nålformiga kristaller bestående av en förening av guldklorid med saltsyra och vatten. Detta preparat förs i handeln under benämningen guldklorid. Genom inverkan av olika reducerande ämnen skiljs guldet ut i en sådan lösning som ett ljust, bronsgulbrunt pulver. Vid behandling med polerstål antar detta en metallglans och kan därmed användas som förgyllningsmedel.
En annan förening mellan guld och klor är guldklorur, som dock ej haft någon praktisk användning.[1]
Säkerhetsdatablad Guldklorid, AB Göteborgs termometerfabrik, 2006