Ämnet Gubbängstorget är en fråga som har skapat stort intresse i dagens samhälle. I decennier har Gubbängstorget varit föremål för studier och forskning av experter inom olika områden. Dess implikationer är breda och dess inverkan har sträckt sig till olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Gubbängstorget, analysera dess ursprung, evolution och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Dessutom kommer vi att undersöka experters och akademikers åsikter om Gubbängstorget, samt dess inflytande på sektorer som ekonomi, kultur och politik.
Gubbängstorget är ett torg i stadsdelen Gubbängen i Söderort inom Stockholms kommun. Torget ligger i Gubbängens centrum, på båda sidor om Lingvägen.
Där Gubbängens centrum nu ligger fanns tidigare Herrängens gård. Huvudbyggnaden låg mitt i nuvarande Gubbängsvägen, ladugården låg strax väster om nuvarande Gubbängstorget och en statarbostad mitt i Lingvägen. Själva centrumbebyggelsen började byggas på 1950-talet. Arkitekt för det nya område var Curt Strehlenert på HSB:s arkitektkontor. Lingvägen delar stadsdelen i två halvor. Det hörde till stadsplanekonceptet att Stockholms nya förstäder skulle vara självförsörjande med all samhällelig service, även med egna biografer. Därför fick även Gubbängen en egen biograf City som låg vid Gubbängstorget och invigdes i april 1953. Torget fick sitt namn 1945.
På den östra sidan av torget står statyn Lodjuret av Georg Ganmar, rest 1978. På västra sidan finns Konsum, apotek och blomsteraffär. På Konsums fasad sitter skulpturen Familjen, utförd av konstnären Allan Runefelt och hitflyttad 2001 från sin ursprungliga plats på huset i korsningen Fleminggatan/Sankt Eriksgatan. På den östra sidan finns Gubbängens Centrumhus i nio våningar, vari Romskt kulturcentrum är beläget. I den gamla biograflokalen City drivs nu av en kulturförening, Teater Moment , kafé, teater och annan kulturell verksamhet.