Grythyttans socken
Idag är Grythyttans socken ett ämne av allmänt intresse som blir mer och mer aktuellt i samhället. Dess genomslag sträcker sig till olika områden, från politik till populärkultur, och genererar ständiga debatter och reflektioner. Vikten av Grythyttans socken ligger inte bara i dess inflytande idag, utan också i dess historiska värde och dess relevans för framtiden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Grythyttans socken, analysera dess inverkan i olika sammanhang och ge ett heltäckande perspektiv på detta ämne som är så relevant idag.
| Grythyttans socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Härad | Grythytte och Hällefors bergslag |
| Kommun | Hällefors kommun |
| Bildad | 1633 |
| Area | 447 kvadratkilometer |
| Upphov till | Grythyttans landskommun Grythyttans församling |
| Motsvarar | Grythyttans distrikt |
| Tingslag | Lindes och Nora domsagas tingslag (–) Nora tingslag (–) Grythytte och Hällefors bergslags tingslag (–) |
| Karta | |
  Grythyttans sockens läge i Örebro län. | |
| Koordinater | 59°42′19″N 14°32′11″Ö / 59.70527778°N 14.53638889°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2226 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Grythyttans distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Grythyttans socken i Västmanland ingick i Grythytte och Hällefors bergslag och området ingår sedan 1971 i Hällefors kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Grythyttans distrikt.
Socknens areal är 447,43 kvadratkilometer, varav 352,70 land.[1] År 2000 fanns här 1 735 invånare.[2] Orten Loka med Loka brunn samt tätorten och kyrkbyn Grythyttan med sockenkyrkan Grythyttans kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Grythyttans socken inrättades år 1633 av områden från Noraskoga socken, Karlskoga socken och Färnebo socken. Området fick bergsprivilegier år 1641 och avsikten var att en stad med namnet Grythem också skulle grundas på platsen för Grythyttan, som redan tidigt hade stadslika strukturer. Stadsprivilegier utfärdades också 1641, 1649 och 1660, men någon stad blev aldrig etablerad.
Hällefors socken bröts ut ur socknen 1644.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Grythyttans församling och för de borgerliga frågorna till Grythyttans landskommun. Landskommunen inkorporerades 1967 i Hällefors köping som 1971 ombildades till Hällefors kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Grythyttan, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Grythytte och Hällefors bergslag.[3]
Geografi
Grythyttans socken ligger norr om Karlskoga kring Svartälven och sjöarna Torrvarpen, Söderälgen och Halvarsnoren. Socknen har odlingsbygd utmed vattendragen och är i övrigt en sjörik skogsbygd med höjder som i nordväst når 369 meter över havet.[1][4][5]
I Grythyttan har en hytta troligtvis funnits sedan 1400-talet och malmfyndigheter av bland annat silver gjorde att bergsbruket växte fram på flera platser i bygden, bland annat i Saxhyttan, Älvestorp, Kärvingeborn och Rockesholm.
Fornlämningar
Från stenåldern är boplatser funna, liksom gravrösen och stensättningar. Slagg från lågteknisk järnframställning har påträffats.[4][5][6][7]
Namnet
Namnet (1539 Grytehytta) kommer från kyrkbyn som i sin tur kommer från en hytta. Förleden antas innehålla gryta för järngryta, syftande på vad hyttan framställde.[8]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Grythyttans socken 1760–2000 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1760 | 2 794 | |||
| 1769 | 2 769 | |||
| 1780 | 2 533 | |||
| 1790 | 2 654 | |||
| 1800 | 2 803 | |||
| 1810 | 2 800 | |||
| 1820 | 2 902 | |||
| 1830 | 3 230 | |||
| 1840 | 3 454 | |||
| 1850 | 3 877 | |||
| 1860 | 4 231 | |||
| 1870 | 4 366 | |||
| 1880 | 4 948 | |||
| 1890 | 4 857 | |||
| 1900 | 4 567 | |||
| 1910 | 3 821 | |||
| 1920 | 3 638 | |||
| 1930 | 3 443 | |||
| 1940 | 3 117 | |||
| 1950 | 2 876 | |||
| 1960 | 2 950 | |||
| 1970 | 2 267 | |||
| 1980 | 1 883 | |||
| 1990 | 1 831 | |||
| 2000 | 1 735 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Se även
Referenser
Noter
- ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Grythyttan socken
- ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Grythyttan socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Grythyttans socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Grythyttans socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Örebro län, del 3 Hermes 1961 libris
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Grythyttans socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Grythyttans socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Grythyttans hembygdsförening