I dagens värld är Grizzlybräcka en fråga som finns inom alla samhällssfärer. Från politik till populärkultur, Grizzlybräcka har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I takt med att tekniken går framåt och samhället utvecklas fortsätter intresset för Grizzlybräcka att växa och har blivit ett återkommande samtalsämne i vardagliga samtal och media. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Grizzlybräcka, dess inverkan på samhället och hur det har blivit så relevant idag.
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-08) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Grizzlybräcka | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
Ordning | Stenbräckeordningen Saxifragales |
Familj | Stenbräckeväxter Saxifragaceae |
Släkte | Bäckbräckor Boykinia |
Art | Grizzlybräcka Boykinia richardsonii |
Vetenskapligt namn | |
§ Boykinia richardsonii | |
Auktor | (Hook.) Gray |
Synonymer | |
Therofon richardsonii (Hook.) Kuntze Saxifraga richardsonii Hook. Hemieva richardsonii (Hook.) Rafin. |
Grizzlybräcka (Boykinia richardsonii)[1] är en stenbräckeväxtart som först beskrevs av William Jackson Hooker, och fick sitt nu gällande namn av Samuel Frederick Gray. Enligt Catalogue of Life[2][3] ingår Grizzlybräcka i släktet bäckbräckor och familjen stenbräckeväxter, men enligt Dyntaxa[4] är tillhörigheten istället släktet bäckbräckor och familjen stenbräckeväxter. Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]