Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Gregers Begtrup, som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från att Gregers Begtrup har präglat ett före och efter i vårt sätt att relatera, till dess inflytande på den ekonomiska och politiska sfären, har detta ämne väckt stort intresse och debatt bland experter och medborgare. Utefter dessa linjer kommer ursprunget, utvecklingen och återverkningarna av Gregers Begtrup att analyseras, vilket ger en detaljerad titt på dess nuvarande och framtida konsekvenser och utmaningar.
Gregers Begtrup | |
![]() | |
Född | 6 oktober 1769 Vistoft, Danmark |
---|---|
Död | 13 maj 1841 (71 år) Köpenhamn |
Begravd | Assistens Kirkegård |
Medborgare i | Konungariket Danmark |
Sysselsättning | Universitetslärare, författare, agronom |
Arbetsgivare | Köpenhamns universitet |
Redigera Wikidata |
Gregers Otto Bruun Begtrup, född 6 oktober 1769, död 13 maj 1841, var en dansk lantekonom.
Begtrup studerade teologi och avlade teologisk ämbetsexamen, men övergick därefter till att studera lantbruket. Efter några års utlandsresor anställdes han 1801 som professor i lantekonomi vid Köpenhamns universitet, den enda som universitetet har haft i detta ämne.
Begtrup hade betydande kunskaper, som han utvecklade genom talrika resor runt om i Danmark, men av olika skäl lockade hans föreläsningar få åhörare, och hans betydelse får snarare sökas i hans författar- än i hans lärarverksamhet.
Begtrup författade flera, om teoretisk och praktisk insikt vittnande, skrifter; hans huvudarbete är en beskrivning av åkerbrukets tillstånd i Danmark, som utkom 1803-12. Dels ensam och dels tillsammans med andra redigerade han (1817-22) tidskriften "Den oeconomiske correspondent, et blad til landboeres nytte".