I dagens värld har Gottfried Silbermann blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Både professionellt och personligt har Gottfried Silbermann genererat debatter och diskussioner om dess påverkan och inflytande på samhället. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Gottfried Silbermann varit föremål för studier och forskning som har försökt belysa dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska några grundläggande aspekter av Gottfried Silbermann och analysera dess roll i olika sammanhang. Från dess koppling till teknik, genom dess relation till kultur och politik, till dess betydelse i vardagen, är Gottfried Silbermann ett ämne som fortsätter att skapa intresse och reflektion idag.
Gottfried Silbermann | |
![]() | |
Född | 14 januari 1683[1] Kleinbobritzsch, Tyskland |
---|---|
Död | 4 augusti 1753[1] (70 år) Dresden |
Medborgare i | Kurfurstendömet Sachsen |
Sysselsättning | Orgelbyggare, pianobyggare |
Släktingar | Andreas Silbermann (syskon)[2] |
Redigera Wikidata |
Gottfried Silbermann, född 1683, död 1753, var en tysk orgelbyggare verksam i Freiberg, Sachsen. Han började 1702-1709 arbeta, först som lärling, hos den äldre brodern Andreas i Strasbourg. Han blev allmänt erkänd efter att ha fullbordat verket för domen i Freiberg 1710-1714 och vid verkstaden där byggdes närmare femtio orglar. Som klaverbyggare var han den förste som i större skala byggde Bartolomeo Cristoforis hammarklaver.[3]
Asteroiden 3943 Silbermann är uppkallad efter honom.[4]
|