I dagens värld är Gorée ett ämne av stor betydelse och intresse för ett stort antal människor. Sedan dess uppkomst har Gorée fångat uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen, vilket genererat debatter, diskussioner och kontroverser inom olika områden. Dess inverkan har märkts i bland annat samhälle, politik, ekonomi, vetenskap och kultur. Eftersom Gorée fortsätter att utvecklas och få relevans på den globala scenen, är det viktigt att helt analysera och förstå dess inflytande och konsekvenserna det har på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika dimensionerna av Gorée och dess roll i dagens samhälle.
Gorée | |
Île de Gorée | |
Ö | |
Foto från Gorée 2003.
| |
Smeknamn: Slavarnas hus | |
Land | ![]() |
---|---|
Region | Dakar |
Departement | Dakar |
Koordinater | 14°40′00″N 17°23′55″V / 14.66667°N 17.39861°V |
Area | 0,28 km² |
Folkmängd | 1 680 (2013) |
Befolkningstäthet | 6 000 invånare/km² |
Tidszon | GMT (UTC+0) |
Geonames | 2251512 2251510 |
Gorée (Île de Gorée) är en ö utanför Dakar vid Senegals kust, söder om Kap Verde-halvön. Den är mest känd för "Slavarnas hus", den största omlastningsplatsen för människor under slavhandeln från 1400- till 1800-talet.
Gorée blev nederländskt 1617, och var från 1677 den första franska stödjepunkten i Västafrika.[1] Det var under den franska tiden på 1700-talet känd för sin signarekultur, en blandkultur som uppkom genom blandningen av franska män och afrikanska kvinnor, vars avkomlingar kom att utgöra en privilegierad grupp. Efter Dakars grundande 1857 tappade Gorée mycket av sin tidigare betydelse.[1] Gorée styrdes i tur och ordning av Portugal, Nederländerna, Storbritannien och Frankrike, och bebyggelsen karakteriseras av de vackra pastellfärgade husen, inspirerade av Sydeuropas arkitektur.
Den 8 september 1978 utsåg Unescos världsarvskommitté Gorée till ett av de första tolv världsarven. Turismen är viktig, och det kommer många turister till öns museer och till forten Nassau och Saint-Michel.[1]
|
|