Gonadotropinfrisättande hormon

I dagens värld är Gonadotropinfrisättande hormon ett ämne som skapar intresse och debatt inom alla områden. Oavsett om det är inom politik, teknik, vetenskap eller kultur, är Gonadotropinfrisättande hormon ett avgörande element som direkt påverkar hur vi lever, tänker och relaterar. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Gonadotropinfrisättande hormon, utforska dess betydelse, dess implikationer och dess roll i utvecklingen av dagens samhälle. Genom detaljerad analys och ett multidisciplinärt tillvägagångssätt strävar vi efter att reda ut de mysterier och utmaningar som Gonadotropinfrisättande hormon utgör och på så sätt öppna nya dörrar till kunskap och stimulera djupgående reflektion över dess innebörd och inverkan på den moderna världen.

Kemisk struktur på GnRH.

Gonadotropinfrisättande hormon, GnRH, även gonadorelin och LHRH, är ett hypofyshormonfrisättande hormon. GnRH är dekapeptidhormoner som bildas av neuroner och utsöndras från hypotalamus för att frisätta gonadotropinerna follikelstimulerande hormon och luteiniserande hormon.[1]

Syntetiska GnRH är buserelin, goserelin, leuprolid, nafarelin och triptorelin. Dessa används som läkemedel vid till exempel prostatatumörer, livmoderfibrom, metastatisk bröstcancer, hypogonadism, för tidig pubertet och endometrios[1] samt för att skjuta upp puberteten vid könsdysfori.

GnRH stimuleras av insulin och hämmas av prolaktin.[2] Dopamin och östrogen stimulerar utsöndring av luteiniserande hormon via GnRH. Blodvärdena av GnRH är låga under barndomen för att stiga under puberteten och därefter fortsätta vara höga under fertil ålder.

Nedsatt funktion att bilda GnRH leder till hypogonadotropism.

Se även

Noter

  1. ^ ”Gonadotropin-Releasing Hormone”. Mesh.kib.ki.se. Arkiverad från originalet den 27 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140527213707/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D06.472.699.327.740.320&tool=karolinska. Läst 4 juli 2011. 
  2. ^ ”7. Fördjupad information”. Vll.se. 9 februari 2011. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807213511/http://www.vll.se/default.aspx?id=28249&refid=28250. Läst 4 juli 2011.