Gniezno

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Gniezno, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från sitt ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Gniezno varit föremål för debatt, analys och reflektion. Under de kommande raderna kommer vi att utforska dess många aspekter, reda ut dess mysterier och upptäcka dess möjliga implikationer inom olika områden. Oavsett ditt intresse för Gniezno är vi säkra på att den här artikeln kommer att ge dig rik insikt och nya perspektiv på detta fascinerande ämne.

Gniezno
Gnesen
Stad
Domkyrkan i ärkebiskopssätet Gniezno.
Domkyrkan i ärkebiskopssätet Gniezno.
Flagga
Stadsvapen
Land Polen Polen
Vojvodskap Storpolen
Koordinater 52°32′0″N 17°36′0″Ö / 52.53333°N 17.60000°Ö / 52.53333; 17.60000
Area 40,60 km²
Folkmängd 70 129 (2012)
Geonames 3099112
Stadens läge i Polen.
Stadens läge i Polen.
Stadens läge i Polen.
Webbplats: http://gniezno.eu/strona32wqf435ge/index.php

Gniezno (på tyska: Gnesen) är en stad i Storpolens vojvodskap i västra Polen, belägen 50 kilometer nordost om Poznań.

Historia

Staden har rötter i 600-talet och var under tidig medeltid Polens huvudstad innan denna efter år 1038 flyttades till Kraków. Den har varit ärkebiskopssäte sedan den tysk-romerske kejsarens Otto III besök år 1000. Orten erhöll stadsrättigheter 1239.

Slaget vid Gnesen

Stadens ärkebiskop var 1416-1793 Polens primas och en av landets viktigaste potentater. Den 27 april 1656 vann svenskarna en seger över polackerna i slaget vid Gnesen.

1793 tillföll Gniezno Preussen, där staden kallades Gnesen. Under preussiskt styre lydde Gnesen under regeringsområdet Bromberg i provinsen Posen. 1905 hade orten 23 726 invånare (1905), varav omkring hälften polacker. 1919 blev den åter en polsk stad.

Domkyrkan, vars äldsta delar härrör från 1000-talet, blev ombyggd under sengotiken, och har senare fått tornspiror i barock. Huvudportalen har bronsreliefer från äldre medeltiden. Domen rymmer bland annat den helige Adalberts silversarkofag och andra konstskatter.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gnesen, 1904–1926.

Referenser

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar