Gnidkvarn
I den här artikeln kommer vi att utforska Gnidkvarn från olika perspektiv och analysera dess inverkan på olika områden. Gnidkvarn är ett ämne som har fångat många människors intresse på senare tid, och dess relevans går inte obemärkt förbi. Genom denna analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Gnidkvarn, från dess historia till dess inflytande idag. Dessutom kommer vi att ta upp åsikter och ståndpunkter från experter i ämnet, och erbjuda en komplett och balanserad vision. Det spelar ingen roll om du är nybörjare eller expert, den här artikeln ger dig en djupgående och berikande titt på Gnidkvarn.
En gnidkvarn var en handkvarn, som var den ursprungliga kvarntypen för att mala säd.
En gnidkvarn består av en fast, bearbetad, oftast skålformad malsten, "underliggare" eller "liggare", och en rörlig, rund gnidsten, "löpare". I Sverige har fynd gjorts av gnidkvarnar från stenåldern fram till medeltiden. Gnidkvarnarna användes för att krossa säd, fröer och nötter, och i också för mala människoben i brandgravar under äldre järnåldern, från ungefär 500 före Kristus.
En senare mer utvecklad kvarntyp för handkraft, eller för användning av dragdjur, var vridkvarnen, som började användas i det romerska riket i början av vår tideräkning och kom till Norden omkring 200 efter Kristus.
I början av medeltiden introducerades skvaltkvarnar, så kallade grekiska kvarnar, i Sverige, vilka utnyttjade kraften av fallande vatten i bäckar och åar.
Se även
Källor
- Kvarnar på Värnamo kommuns webbplats
- Svintuna kvarn på www.lionsclubkolmarden.se
- Kvarnstenarna från Lädersättra på Järfälla kommuns webbplats
Noter
- ^ Järnålder på www.linkopingshistoria.se/
- ^ ”Torun Zachrisson: Hägringen och fornborgen. Stora Karlsön under järnåldern på www.storakarlso.se”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220809113246/http://www.storakarlso.se/pdf/karlsobladet/karlsobladet_jarmaldern.pdf. Läst 8 juli 2017.