Glaciologi
I dagens värld är Glaciologi ett ämne som har fått en aldrig tidigare skådad relevans inom olika samhällsområden. Både inom den akademiska, affärsmässiga och sociala sfären har Glaciologi blivit ett fokus för ständig debatt och diskussion. Från dess ursprung till dess inverkan på vardagen har Glaciologi fångat uppmärksamheten hos experter och allmänheten, vilket genererat ett växande intresse för att förstå dess implikationer och tillämpningar. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Glaciologi, från dess grunder till de nuvarande trenderna som omger den, i syfte att ge en heltäckande bild av detta ämne som är så relevant idag.
Glaciologi är läran om glaciärer och processerna kring dessa men termen kan användas generellt om all forskning om is och isfenomen. Ordet glaciär kommer från latinets glacies som betyder is eller frost. Glaciologi är ett område med kontaktpunkter mot många andra discipliner, exempelvis geofysik, geologi, geomorfologi, klimatologi, meteorologi, hydrologi, biologi och ekologi. Glaciologi brukar räknas som en del av naturgeografin. Förekomsten av is på planeten Mars och Jupiters måne Europa innebär att glaciologin inte är begränsad till jorden.
En forskare inom glaciologi kallas glaciolog. Glaciologer studerar bland annat glaciärernas historia och omfattning av tidigare nedisningar.
Referenser
- ^ ”Glaciologi”. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. 2000. ISBN 91-7133-749-0
- ^ ”IGS Annals” (på engelska). Arkiverad från originalet den 25 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170225051215/https://www.igsoc.org/annals/9/igs_annals_vol09_year1987_pg254-255.pdf. Läst 4 september 2019.
- ^ Khurdopin glacier & floden Shimshal River, Pakistan
