Idag vill vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Giovanni Antonio Scopoli. Sedan urminnes tider har Giovanni Antonio Scopoli väckt intresse och nyfikenhet hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande på den kulturella sfären, har Giovanni Antonio Scopoli satt en outplånlig prägel på mänskligheten. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Giovanni Antonio Scopoli till ett ämne av universellt intresse, och tar upp både dess förflutna, dess nutid och dess framtid. Gör dig redo att fördjupa dig i en spännande resa genom historien, aktuella händelser och de möjligheter som Giovanni Antonio Scopoli har i beredskap för oss.
Giovanni Antonio Scopoli | |
![]() | |
Född | 3 juni 1723[1] Cavalese[1], Italien |
---|---|
Död | 8 maj 1788[2][3][4] (64 år) Pavia[1] |
Medborgare i | Habsburgska monarkin och Biskopsdömet Trient |
Utbildad vid | Innsbrucks universitet ![]() |
Sysselsättning | Botaniker, araknolog, lepidopterist, mykolog, geolog, universitetslärare, biolog, ornitolog, pteridolog, läkare[3], kemist[5], zoolog, naturvetare[6] |
Arbetsgivare | Universitetet i Pavia |
Redigera Wikidata |
Giovanni Antonio (Joannes Antonius/Johann Anton) Scopoli, född 3 juni 1723 i Cavalese, Tyrolen i Österrike-Ungern, död 8 maj 1788 i Pavia, var en italiensk naturforskare med medicinsk examen. Han var närmast ett universalgeni och verkade utöver inom medicin inom följande områden: botanik, kemi, geologi, mykologi och ornitologi.
Scopolis far Francesco Antonio Scopoli var jurist och modern Claudia Caterina Gramola tillhörde en gammal patriciersläkt).
Scopoli var professor i medicin, först i Cavalese, sedan i Trento och därefter i Venedig. Vid sin död var han professor vid universitetet i Pavia.
Scopoli var en noggrann iakttagare av naturen, som i sina deskriptiva arbeten hänsynsfullt kritiserade och beriktigade en del felaktigheter i Linnés Genera plantarum. Han hade tidigare under 16 år varit verksam i Krain som lärare vid gruvskolan och gruvläkare vid kvicksilvergruvorna i Idria. Hans främsta verk är Flora Carniolica (1760, ny upplaga 1772) och Entomologia Carniolica (1763), vilka innehåller material insamlat under den tiden.
Auktorsnamnet Scop. kan användas för Giovanni Antonio Scopoli i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Scopoli har hedrats genom det vetenskapliga namnet Scopolia på dårörtssläktet (synonym Scopolina Schult.) i familjen Solanaceae, potatisväxter.[7]
Ett derivat av Scopolia är det giftiga ämnet scopolamin (på svenska ofta stavat skopolamin),[7] som finns i många Scopolia-arter, och det medicinska preparatet scopoderm med skopolamin som verksamt innehållsämne.
Vidare har Scopoli hedrats med följande vetenskapliga namn:
|