Idag är George Bennett ett ämne av stor relevans och intresse i samhället. Under lång tid har George Bennett varit föremål för studier och debatt inom olika områden och discipliner. Dess betydelse ligger i dess direkta inverkan på människors dagliga liv, såväl som dess inflytande på politiska, kulturella, ekonomiska och sociala sfärer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till George Bennett, och analysera dess utveckling över tid och dess relevans idag. Dessutom kommer vi att reflektera över möjliga utmaningar och möjligheter som George Bennett ger i det aktuella sammanhanget. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka ge en heltäckande bild av George Bennett och dess betydelse i det samtida samhället.
George Bennett | |
![]() George Bennett cirka 1880. | |
Född | 31 januari 1804[1] Plymouth, Storbritannien |
---|---|
Död | 29 september 1893[1] (89 år) Sydney, Australien |
Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
Sysselsättning | Botaniker, vetenskaplig illustratör[2], zoolog, läkare |
Utmärkelser | |
Clarkemedaljen (1890) Fellow of the Linnean Society of London Fellow of the Zoological Society Zoological Society of Londons silvermedalj | |
Redigera Wikidata |
George Bennett, född 31 januari 1804 i Plymouth, död 29 september 1893 i Sydney, var en brittisk-australisk kirurg, botaniker och zoolog.
Bennett reste som kirurg och naturvetare på fartyget Sophia på dess resa till Söderhavet och Australien år 1834. Han återvände till Storbritannien men reste tillbaka och bosatte sig år 1836 permanent i Australien, där han blev Australian Museums första kurator.[3] Auktorsnamnet G.Benn. kan användas för George Bennett i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Arter uppkallade efter Bennett innefattar:[3]