Georg Hermann (orgelbyggare)

I dagens värld är Georg Hermann (orgelbyggare) ett ämne som har fångat alla människors uppmärksamhet, oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det moderna samhället eller dess inflytande på utvecklingen av teknik. I århundraden har Georg Hermann (orgelbyggare) varit föremål för studier, debatt och kontroverser, och dess betydelse fortsätter att öka. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Georg Hermann (orgelbyggare), från dess ursprung till dess inflytande idag, med tanke på dess inverkan på olika områden i det dagliga livet. Vi kommer också att undersöka åsikter och perspektiv hos experter inom området, med målet att erbjuda en bred och heltäckande översikt av detta fascinerande ämne.

Georg Hermann
FöddTyskland
DödSödertälje, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningOrgelbyggare
Redigera Wikidata

Georg Hermann, född i Tyskland, död omkring 1655 i Södertälje. Var en orgelbyggare bosatt i Södertälje.

Biografi

Flyttade till Sverige tillsammans med orgelbyggaren Philip Eisenmenger i början av 1600-talet. Var verksam som orgelbyggare under 1620-talet i Sverige, med verkstad i Södertälje. Eisenmenger och Hermann arbetade båda med ombyggnaden av Tyska kyrkans orgel 1625 i Stockholm. Även vid byggnationen av orgeln i Storkyrkan 1632–1640. Byggde på egen hand några mindre verk i Västmanland.

Hovorgelbyggaren Frans Bohl fick sin grundläggande utbildning i orgelbyggeri hos Hermann.

Orgelverk

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1625 Tyska kyrkan, Stockholm Stockholm Ombyggnation av orgeln tillsammans med Philip Eisenmenger.
1631 eller 1633 Köpings kyrka Västerås 2 Självständig 18 Nej/Nej 1725 byggdes en ny orgel av Johan Niclas Cahman, Stockholm.[1]
1632–1640 Storkyrkan 3 Självständig 50 Ja (delvis)/Ja (delvis) Orgeln byggdes tillsammans med Philip Eisenmenger. Orgeln ombyggdes 1690–1698 av Georg Woitzig, Stockholm och hade efter ombyggnationen 46 stämmor, tre manualer och pedal. 1713 byggdes orgeln om av Johan Niclas Cahman, Stockholm. Ryggpositivet 1787 till Bälinge kyrka, Uppland och sattes upp 1788 av Olof Schwan, Stockholm. Ryggpositivet reparerades 1955 av Bröderna Moberg, Sandviken.[2][3]
1645 Floda kyrka Strängnäs 7 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1751 av Jonas Wistenius, Linköping.[3]
1647–1650 Tyska kyrkan, Stockholm 3 Självständig 33 Ombyggnation av orgeln. Huvudverket och öververket sattes upp 1780 i Övertorneå kyrka av Mattias Swahlberg den yngre och hade då 17 stämmor och två manualer. Ryggpositivets sattes upp 1781 i Hietaniemi kyrka.[4][3]
1655–1656 Munktorps kyrka Västerås 9 Orgeln fullbordades av Frans Bohl, Stockholm.[1]

Referenser

  1. ^ Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:I, Västerås stift; Karlstads stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  2. ^ Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  3. ^ Dag Edholm, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:III, Strängnäs stift; Stockholms stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  4. ^ Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:III, Härnösands stift, Luleå stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784