Galjonsfigur

I dagens värld har Galjonsfigur blivit allt mer relevant inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och samhälle. Dess inverkan är obestridlig och dess konsekvenser är varierande och komplexa. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Galjonsfigurs universum, utforska dess olika aspekter och analysera dess inflytande i det aktuella sammanhanget. Från dess ursprung till dess möjliga framtida utveckling kommer vi att försöka belysa denna mångsidiga och mångfacetterade fråga.

Galjonsfigur på Sjöhistoriska museet i Stockholm, skuren av Pehr Ljung (1743-1819). Figuren prydde Gustav III:s lustjakt och stabsfartyg, Amphion, konstruerat av Fredrik Henrik af Chapman, byggt och sjösatt i Karlskrona 1778.

En galjonsfigur, även galjonsbild, är en allegorisk bild snidad i trä. Bilden, som är monterad i fartygets för, föreställer vanligen en figur relaterad till fartygets namn eller en kvinnogestalt. Dessa figurer, som på stora fartyg var av betydande dimensioner, förekom allmänt på äldre örlogsfartyg, men även ofta på segelfartyg.

I Sverige ersattes galjonsfiguren senare av ornament i stäven på svenska örlogsfartyg, vanligen en sköld med tre kronor.

Överförda betydelser

Galjonsfigur används även i överförd betydelse, om någon som fungerar som representant utan att ha verklig makt.[1] Detta kan gälla presidenter eller monarker, alternativt någon som får företräda ett företag eller en organisation.

Benämningen "kuttersmycke" används i regel för en vacker kvinna som poserar i fören på en fritidsbåt.[2]

Det kan även vara en målvakt i skalbolagsmål som får stå som galjonsfigur.

Galleri

Källhänvisningar

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Galionsbild, 1904–1926.
  1. ^ galjonsfigur i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 13 februari 2015.
  2. ^ kuttersmycke i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 13 februari 2015.

Externa länkar