Gabriel González Videla
I dagens värld är Gabriel González Videla ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sin påverkan på samhälle, kultur och ekonomi har Gabriel González Videla blivit ett ämne för passionerad diskussion och debatt. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Gabriel González Videla lämnat en outplånlig prägel på historien och fortsätter att vara relevant i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gabriel González Videla, från dess betydelse till dess implikationer, för att bättre förstå dess inflytande på våra liv.
| Gabriel González Videla | |
 | |
| Tid i befattningen 3 november 1946–3 november 1952 | |
| Företrädare | Juan Antonio Ríos |
|---|---|
| Efterträdare | Jorge Alessandri |
| Född | 22 november 1898 La Serena, Chile |
| Död | 22 augusti 1980 (81 år) Santiago, Chile |
| Nationalitet |  Chilenare
|
| Politiskt parti | Radikala partiet |
| Yrke | Jurist |
| Namnteckning | 
|
Gabriel González Videla, född 22 november 1898 i La Serena, död 22 augusti 1980 i Santiago, var en chilensk jurist och politiker. Han var Chiles president mellan 1946 och 1952.
Biografi
González var ledamot av deputeradekammaren 1930–45, och därefter senator 1945–46. Som det radikala partiets representant segrade han i presidentvalet 1946, med stöd från det chilenska kommunistpartiet. Trots detta kom han som president att föra en starkt antikommunistisk politik, bland annat efter påtryckningar från USA; de tre kommunistiska ministrar som ingick i hans regering avskedades 1947, och året därpå förbjöds partiet helt. I samband med sin brytning med kommunisterna övergav González även det sociala reformprogram han gått till val på, för att istället prioritera landets industrialisering.
Repressionen mot kommunisterna, kombinerat med den stigande inflationen, ledde till en våg av strejker och demonstrationer under i princip hela González presidentskap. I februari 1950 lät han ombilda regeringen, och kunde därefter sitta kvar som president till valet 1952. Han kom inte att kandidera till presidentposten igen, och lämnade 1971 det radikala partiet i protest mot dess stöd åt Salvador Allende som president. År 1973 gav González sitt stöd åt Augusto Pinochets militärkupp mot Allende, och Pinochets regim utsåg honom 1976 till vice ordförande i det statsråd som fått i uppdrag att utforma en ny grundlag.
Referenser
- ^ Simon Collier och William F. Sater, A History of Chile, 1808–2002, 2:a uppl. (New York: Cambridge University Press), s. 246–251.
- ^ ”Gabriel González Videla's Presidency, 1946-52”, Country Studies, United States Library of Congress. Läst 8 juni 2023.
- ^ ”Reseña Biográfica Gabriel González Videla”, Biblioteca del Congreso Nacional de Chile. Läst 8 juni 2023.
| |||||||
