Gösta Lindskog

Idag är Gösta Lindskog ett ämne som har fångat miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess nuvarande implikationer har Gösta Lindskog varit föremål för debatter, studier och forskning som har försökt tyda dess inverkan på det moderna samhället. Oavsett om det är ur ett historiskt, vetenskapligt, socialt eller kulturellt perspektiv, har Gösta Lindskog väckt intresse hos experter inom olika områden, som har ägnat tid och kraft åt att förstå dess inflytande på våra liv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Gösta Lindskog och utforska dess många aspekter, analysera dess relevans och projektion i det aktuella sammanhanget.

Gösta Lindskog
Född12 april 1905
Lund
Död11 april 1972 (66 år)
Upplands Väsby, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningRedaktör
FöräldrarClaes Lindskog
SläktingarClaes Lindskog (syskon)
Axel Lindskog (syskon)
Redigera Wikidata
Gösta Lindskogs grav (överst på stenen föräldrarnas namn).

Gösta Lindskog, född 12 april 1905 i Lund, död 11 april 1972 i Upplands Väsby,[1] var en svensk redaktör.

Lindskog var son till professor Claes Lindskog (1870–1954) och Hilma Scholander (1881–1963), samt bror till borgmästaren i Varberg Axel Lindskog och bankdirektören Claes Lindskog. Han tog reservofficersexamen 1929 och blev kapten i reserven 1941, tog filosofisk ämbetsexamen vid Lunds universitet 1930 samt blev politisk medarbetare vid Östgöta Correspondenten 1932 och vid Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1933. År 1934 var han med och bildade Ungsvenska Studentföreningen i Lund och blev dess förste ordförande. Lindskog satt i stadsfullmäktige i Stockholm 1945–1946. Han studerade i Danmark, Norge och Finland som Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråds stipendiat 1955 och 1956. Gösta Lindskog är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[2]

Bibliografi

  • Striden kring Råby: aktstycken till belysande därav sammanställda, 1936.
  • Med Högern för Sveriges framtid, 1954 (till högerpartiets 50-årsjubileum).
  • Infanteriskjutskolan 1855-1961, 1961.

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ SvenskaGravar

Källor

Auktoritetsdata