I dagens värld har Gösta Jahn blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är för dess inverkan på samhället, dess betydelse i historien, dess relevans i kulturen eller någon annan anledning, har Gösta Jahn fångat uppmärksamheten och intresset hos dem som vill bättre förstå världen omkring dem. Från dess ursprung till dess inflytande idag är Gösta Jahn fortfarande ett fascinerande ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten och betydelsen av Gösta Jahn, vilket ger läsarna en tydligare och djupare inblick i detta mycket relevanta ämne.
| Gösta Jahn | |
| Född | 14 augusti 1895 |
|---|---|
| Död | 6 januari 1980 (84 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Kompositör, pianist |
| Barn | Torbjörn Jahn (f. 1921) Ragnar Jahn (f. 1924) |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Adolf Fredrik (Gösta) Jahn, född 14 augusti 1895 i Örebro, död 6 januari 1980 i Marbäck,[1] var en svensk tonsättare, musikdirektör, pianist och organist.[2] Han var far till bland andra Torbjörn [3] , Christian, Ingvar och Ragnar Jahn.
Gösta Jahn studerade vid Musikkonservatoriet i Stockholm samt senare för I. Philippe i Paris och W. Fischer i Berlin. Han framträdde som konserterande pianist och organist, bland annat vid upprepade tillfällen i Stockholms stadshus. Bland hans kompositioner märks två symfonier, en pianokonsert, tre stråkkvartetter och en pianokonsert.[4]
Jahn samverkade bland annat med Dan Andersson [5]. I övrigt tolkade han Bach.