I dagens värld har Gös (flagga) blivit ett ämne av stor betydelse och relevans för olika samhällssektorer. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Gös (flagga) fångat uppmärksamhet och skapat debatter kring dess inflytande och inverkan på våra liv. Från dess påverkan på mental hälsa och välbefinnande, till dess påverkan på ekonomin och miljön, är Gös (flagga) ett ämne som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Gös (flagga), utforska dess olika dimensioner och dess inverkan på dagens samhälle.
Gös (engelska: jack) är en flagga förd på gösstake i förstäven på ett fartyg.
Gös hissas och halas ned samtidigt som fartygets nationalflagga och förs endast då fartyget är förtöjt eller ligger till ankars. Gös brukas huvudsakligen på örlogsfartyg (örlogsgös) men förekommer även på handelsfartyg, där hemstadens flagga kan användas som gös. På fritidsbåtar kan de förekomma, men är relativt ovanliga. På motorbåtar kan en gös eller vimpel föras i form av en klubbstandert på gösstake eller på en mindre mast placerad ovanpå ruffen. Hissad i förmasten har gösen använts som ett tecken för att tillkalla lots.
Som örlogsgös på svenska örlogsfartyg förs en mindre örlogsflagga. Mellan 1844 och 1905 användes det svenska-norska unionsmärket som gös på svenska och norska örlogsfartyg, vilket uppenbart var inspirerat av den brittiska ”unionsgösen” – Union Jack. Svenska handelsfartyg använder ofta rederiflagga eller vapenflagga för hemmahamnen. På gös för svenska fritidsbåtar förekommer ofta klubbemblem eller liknande symbol.
Ordet kommer av det nederländska geus, med ovisst ursprung. Möjligen kommer det av geuserna, motståndare till det spanska styret av Nederländerna under 1500-talet.