I dagens värld har Göran Hydén fått betydande relevans inom olika områden i det dagliga livet. Sedan dess inverkan på ekonomin, kulturen, politiken och samhället i allmänhet har Göran Hydén blivit ett ämne för ständig debatt och en intressant plats för olika publik. Åsikterna om Göran Hydén är varierande och ibland polariserade, vilket har lett till att man har behov av att analysera den ur olika perspektiv och med ett multidisciplinärt förhållningssätt. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och effekten av Göran Hydén idag, såväl som dess relevans för framtiden.
Göran Hydén, född 1938, är en svensk Afrika-expert och tidigare professor i statsvetenskap.
Göran Hydén växte upp i Jönköping och studerade statskunskap vid Lunds universitet, där han blev fil. kand. 1961, fil. lic. 1964 och disputerade för filosofie doktorsgrad 1968. Han undervisade 1965-66 på Makerere University i Kampala, 1968-71 på University of Nairobi och 1971-77 på University of Dar es Salaam. Åren 1978-85 arbetade han för Ford Foundationi Nairobi och 1986-2008 var han professor i statskunskap vid University of Florida i Gainesville. Han var ordförande i styrelsen för Dag Hammarskjöldfonden 2006 - 2008. Hydén erhöll 2015 "Distinguished Africanist Award" för hans livslånga bidrag i forskningen om afrikansk politik och bistånd.
Göran Hydén har ofta deltagit i internationell och svensk debatt om utvecklingsbistånd till Afrika. Han har kritiserat biståndsgivarnas inriktning på egna mål (givarcentrering) och den nuvarande tyngdpunkten på fattigdomsbekämpning:
Sedan 2002 delas Hydénpriset ut av Statsvetenskapliga Institutionen vid Lunds universitet efter Göran Hydén.
Göran Hydén är bror till professorerna emeriti Håkan Hydén och Christer Hydén.
|