Göran Eriksson Ulfsparre (1617–1656)
I dagens värld är Göran Eriksson Ulfsparre (1617–1656) ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med dess många aspekter och implikationer har Göran Eriksson Ulfsparre (1617–1656) blivit en central diskussionspunkt inom olika områden, från politik till vetenskap, kultur och samhället i allmänhet. Genom historien har Göran Eriksson Ulfsparre (1617–1656) spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling, markerat viktiga milstolpar och genererat betydande förändringar i hur vi ser och förstår världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Göran Eriksson Ulfsparre (1617–1656) och analysera dess inverkan på vår nuvarande verklighet.
| Göran Eriksson Ulfsparre | |
| Född | april 1617 |
|---|---|
| Död | 18 mars 1656 Kalmar, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Militär, ämbetsman |
| Befattning | |
| Landshövding i Kalmar län (1655–1656) | |
| Föräldrar | Erik Jöransson Ulfsparre Beata Oxenstierna |
| Redigera Wikidata | |
Göran Eriksson Ulfsparre, född i april 1617, död 18 mars 1656 i Kalmar, var en svensk friherre, militär och landshövding.[1][2]
Göran Ulfsparre var sonson till Göran Eriksson (Ulfsparre) (1544–1612) och blev student vid Uppsala universitet i november 1632. Han var överste för ett värvat regemente under trettioåriga kriget 1645 och ett tyskt regemente 1647.
Han blev friherre till Herresäter 18 februari 1653 och landshövding i Kalmar län 2 juli 1655.
Göran Ulfsparre var gift med Christina Sparre (1620-1662) och de fick två barn, en son som dog som barn och en dotter som dog som 16-åring i barnsäng. Han slöt därför själv sin friherrliga ätt.
Källor
- ^ ”Ulfsparre af Broxvik nr 37 Tab 16”. adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ulfsparre_af_Broxvik_nr_37. Läst 24 oktober 2020.
- ^ Ulfsparre, 1. Göran Eriksson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)