Géza I av Ungern

Temat för Géza I av Ungern är ett som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster de senaste åren. Med fokus på Géza I av Ungern utforskar denna artikel olika aspekter och perspektiv som ger en djupare förståelse för dess relevans och resonans i det samtida samhället. Oavsett om det kommer från historiens, vetenskapens, kulturens eller teknikens prisma, avslöjas Géza I av Ungern som ett ämne av universellt intresse som inbjuder till reflektion och debatt. På dessa sidor öppnas en dialog där dess implikationer reds ut och dess potentiella kort- och långsiktiga konsekvenser belyses. Utan tvekan är Géza I av Ungern ett fascinerande ämne som förtjänar att bemötas med det allvar och den bredd det förtjänar.

Géza I, född cirka 1040, död 25 april 1077, var hertig av Ungern från 1063 och kung av Ungern från 1074 till sin död. Han var son till Bela I av Ungern, och den polske kungen Mieszko II:s dotter Adelajda. Han efterträddes av sin bror Ladislaus I.^[1]

Vid sin kröning fick Géza en krona av den bysantinske kejsaren Mikael VII Ducas i vilken kung Stefan I:s antika krona hade inkorporerats. Gézas korta styre präglades av allmän oro i riket. Han erövrade i alla fall Kroatien från sin svåger Dmitar Zvonimir. Han gifte sig två gånger; först med Sophia von Looz, dotter till greven av Looz, och sedan med Synadene, en av kejsaren Nikeforos III:s syster/brorsdöttrar. I sitt första äktenskap fick han två barn, Koloman av Ungern och prins Álmos.

Referenser

1. ^ Engel, Pál (2001). The Realm of St Stephen: A History of Medieval Hungary, 895–1526. I.B. Tauris Publishers. ISBN 1-86064-061-3.

Företrädare: Salomon I

Kung av Ungern 1074–1077

Efterträdare: Ladislaus I