Välkommen till artikeln om Gävle högre allmänna läroverk, ett ämne som är av yttersta vikt idag. Gävle högre allmänna läroverk är ett relevant ämne som förtjänar att utforskas på djupet för att förstå dess implikationer och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och förhållningssätt kring Gävle högre allmänna läroverk, och analysera dess relevans i olika sammanhang och inom olika samhällsområden. Från dess inflytande på det personliga livet till dess inverkan på det professionella området är Gävle högre allmänna läroverk ett ämne som aldrig upphör att generera debatt och diskussion, och det är därför vi i denna artikel kommer att fördjupa oss i dess studie för att utöka vår kunskap och förståelse av det. .
Gävle högre allmänna läroverk Gävle elementarläroverk 1850–1878 | |
Fasad mot gården år 1914 | |
Skoltyp | Läroverk |
---|---|
Ort | Gävle |
Län | Gävleborgs län |
Land | Sverige |
Grundad | 1850 |
Nedlagd | 1968 |
Gävle högre allmänna läroverk var ett läroverk som var verksamt i Gävle från 1850 till 1968.
Skolan räknar sina anor tillbaka till 1557, då en prästskola inrättades i samband med att en ordinarius (underbiskop) placerades i Gävle på order av Gustav Vasa. Vasaskolan är därmed Norrlands äldsta skola. Skolverksamheten utökades 1668 då det beslutades att det år 1640 inrättade Stockholms gymnasium skulle flyttas till Gävle.
1820 genomfördes en skolreform som innebar att apologistklassen avskaffades och Trivialskolan fick en ny beteckning, lägre lärdomsskola samtidigt som gymnasiet fick beteckningen högre lärdomsskola. 1850 slogs trivialskolan samman med gymnasiet till ett (högre) elementarläroverk. Från 1878 var namnet Gävle högre allmänna läroverk.
1966 kommunaliserades skolan och fick då namnet Vasaskolan, redan 1914 föreslog dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom att skolan borde heta Vasaskolan. Studentexamen gavs från 1864 till 1968 och realexamen från 1907 till 1966.
Läroverket har under sin långa historia varit inrymd i en lång rad lokaler i staden. Från starten till 1569 låg skolan antingen vid kyrkan eller vid Smäckbron som var en bro till Alderholmen och som låg där Grand Hotel finns idag. 1569 brann Gävle ned och samma öde drabbade Vasaskolan. Den nya skolan byggdes öster om kyrkan där skolan inrymdes i en liten träbyggnad, närmast en stuga fram till 1669. Då Stockholms gymnasium flyttades till Gävle behövdes större lokaler som byggdes på samma plats och kunde 1671 invigas av ärkebiskop Stigzelius med en klangdikt av poeten och den f.d. eleven Lars Wennaesius. Byggnaden fick snart både glasfönster, kaminer i varje rum och ett torn med en klocka. Med tiden blev träbyggnaden mycket sliten och då riksdagen hölls i Gävle 1792 sammanträdde prästeståndet i gymnasiesalen och bondeståndet i Trivialskolans sal. Skolan var då ”ett uselt och förfallet trähus, fullt av drag och olidligt kallt”. Byggnaden finns fortfarande kvar då den såldes till en bonde i Hemlingby.
1816 flyttade skolan till en ny byggnad vid Gavleåns norra strand. Den ansågs väl anpassad för undervisningsbruk och förbättrades ständigt fram till 1869 då den stora stadsbranden slukade gymnasiebyggnaden.
Några år efter branden kunde man 1873 ta i bruk en byggnad på den plats skolan ligger idag vid Norra Kungsgatan. Den hade ritats av Mårten Albert Spiering. 1912–1914 byggdes skolan om enligt stadsarkitekt Erik Alfred Hedins ritningar, den breddades och fick ytterligare två våningar. Vid invigningen 1914 kom ärkebiskop Nathan Söderblom med förslaget att skolan borde heta Vasaskolan efter sin grundare.
1948 fick skolan en idrottslokal vid Norra skolan, ett tidstypiskt funkishus. Under utbildningsexplosionen under 1950- och 1960-talet behövde skolan nya lokaler en del av dem finns i nedanstående förteckning.
Byggnadskronologi i urval: