I följande artikel kommer ämnet Gärdet (biograf) att tas upp, vilket är av stor relevans och intresse idag. Gärdet (biograf) har fångat många människors uppmärksamhet, eftersom det representerar en vändpunkt i hur detta ämne uppfattas och närmar sig. Genom åren har Gärdet (biograf) väckt debatt och kontroverser och dess inflytande har spridit sig till olika områden, från kultur till politik. I detta sammanhang är det aktuellt att göra en djupgående och detaljerad analys av Gärdet (biograf), i syfte att förstå dess implikationer och konsekvenser i dagens samhälle.
Gärdet var en biograf på Erik Dahlbergsgatan 46 på Gärdet i Stockholm som var i drift från 1939 till 1960. Biografen ritades av arkitekt Sture Frölén som även utformade bostadshuset som inrymde biografen. Byggnaden är bevarad och den forna biograflokalen i bottenvåningen används som kontor och teve-studio.
Biografen var inrymd bostadsfastigheten Erik Dahlbergsgatan 46 på Gärdet och ansluter direkt till bebyggelsen längs Askrikegatan som också till stora delar ritades av Sture Frölén under andra halvan av 1930-talet.
Biografen var inrymd i bottenvåningen på huset med foajén placerad innanför stora fönster mot gatan. Biografens namn lyste i stora neonbokstäver som var placerade direkt på fasaden. Salongens väggar var klädda med panel i naturbehandlad furu och rymde 350 platser. Taket var utformat i vågor av gips med indirekt belysning. Biografens maskinrum kunde inses av förbipasserande genom ett stort runt fönster i fasaden. "Gärdet" drevs av AB Stjärnbiograferna som ägdes till hälften av Europafilm. Biografen föll offer för biografdöden och visade sin sista film den 29 maj 1960.
Delar av interiören i foajén är bevarad, bland annat finns biljettkiosken kvar och fönstret pryds av en karta över stolarna i den forna salongen. Idag används lokalerna som kontor.
Biografen var inte den enda i området, bland annat fanns den stora funkisbiografen Paraden ritad av Björn Hedvall i korsningen Erik Dahlbergsgatan/Valhallavägen några kvarter bort.