Fyrverkare

I dagens artikel kommer vi att på djupet utforska ämnet Fyrverkare, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos forskare, filosofer, vetenskapsmän och allmänheten. Fyrverkare har varit föremål för debatt och studier i århundraden, och dess relevans i dagens samhälle är obestridlig. Från dess inverkan på teknik och vetenskap, till dess implikationer på kultur och konst, har Fyrverkare visat sig vara ett mångfacetterat fenomen som förtjänar vår uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Fyrverkare, undersöka dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inflytande på den moderna världen. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Fyrverkares krångligheter!

Teckning av två fyrverkare i deras verkstad.
Två fyrverkare i deras verkstad.

Fyrverkare (tyska: Feuerwerker) kan syfta på en person som tillverkar fyrverkeri men även under 1500-1800-talet som benämning på den artilleri-personal som handhade "fyrverket", det vill säga fyrkulor och fyrpilar, senare även brandkulor, lustkulor, stormkransar, beckkransar, handgranater, raketer med mera.

Under Karl XI:s tid betjänade fyrverkarna även mörsarna. I Sverige sammanfördes fyrverkarna år 1832 till en "Brandraketkår", som 1845 ombildades till "Fyrverkarekåren", förlagd till Marieberg i Stockholm. Kåren upplöstes år 1876, och allt motsvarande materiel tillverkades därefter vid Statens Ammunitionsfabrik, Åkers krutbruk och tygstationerna. Förutom Fyrverkare, som räknades till underofficerarna, så fanns det vid artilleriet även artilleripersonal som kallades Underfyrverkare.

Källor

Referenser

  1. ^ Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 180, 183, 185, 198. Anders Larsson. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8.