Fruntimmersföreningens flickskola

I dagens värld är Fruntimmersföreningens flickskola ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har den genererat debatt, kontroverser och en djupgående inverkan på det moderna samhället. Dess relevans överskrider alla typer av gränser och har placerat sig som ett ämne av allmänt intresse på den offentliga dagordningen. När Fruntimmersföreningens flickskola fortsätter att utvecklas och anta nya dimensioner är det viktigt att noggrant analysera var och en av dess aspekter för att förstå dess innebörd och påverkan på vår miljö. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Fruntimmersföreningens flickskola och dess inflytande inom olika områden i vardagen, i syfte att belysa detta ämne och främja en informerad och berikande debatt.

Fruntimmersföreningens flickskola
SkoltypFlickskola
OrtGöteborg
LandSverige Sverige
Grundad1815
Nedlagd1938

Fruntimmerföreningens flickskola var ett läroverk för flickor i Göteborg, verksamt från 1815 till 1938. Verksamheten startade i "Bibliothekarie Bexells hus" vid Vallgatan,[1] senare vid Södra Larmgatan 11,[2] vid Landsvägsgatan 14,[3] från 1882 vid Chalmersgatan 7 och därefter som en filial vid Vallgatan 24. Byggnaden med fyra våningar i rött terracottategel vid Chalmersgatan ritades av arkitekt Carl Fahlström och invigdes 6 oktober 1882 samt ombyggdes 1908.[4] Fastighetens taxeringsvärde 1889 var 60 000 kronor.[5] Skolans initiativtagare var Betty Scott, Louise Lamberg, Marie Lamberg och kommerserådinnan Malm och syftet var att åt döttrarna till mindre bemedlade ståndspersoner och tjänstemän, kunna erbjuda en bra undervisning. Styrelsen för skolan bestod endast av kvinnor, åtminstone fram till 1884. Vid skolans sista verksamhetsår 1938 var denna Sveriges äldsta flickskola som ännu var i drift.

Historik

Grundande

År 1815 bildades en "Association af Fruntimmer", vilka sände ut ett upprop med följande lydelse:

"För nödens och behofvets barn i samhället äro wisserligen utvägar vidtagne, att rädda dem från det elände och undergång, hvilket deras armod så ofta fullkomnat. En ny välgörenhetsinrättning blir likväl i dessa tider, wisst icke öfverflödig. I synnerhet då den har til föremål at grundligen hjelpa de Barn som däruti intages. En Association af Fruntimmer i denna stad har således förenat sig at bereda behöfvande Barn, den hjelp som kunde motsvara deras behof, och wågar, i hopp at härvid mötas af flera wälgörande bland sitt kön, låta widlagde Subscriptions Lista utgå at därå må teknas, hwad hwar och en finner sig kunna antingen årligen eller endast för det närwarande afse til utförande af et företag som för en början endast med inskränkning til et antal af 2 å 3 Barn kan påtänkas, och answara underteknade för sorgfälligt anwändande af de medel som til detta christeliga ändamål kunna insamlas." Betty Scott/Marie Lamberg/Lovisa Lamberg.[6]

Skolan startade sin verksamhet 1815 under namnet "Pensionsinrättningen för fattiga flickor", vid en tidpunkt då den svenska ekonomin var starkt försvagad av Napoleonkrigens menliga inverkan. I april 1819 antogs istället namnet "Fruntimmersföreningens flickskola".[7]

Verksamhet och organisation

Fram till skolans omorganisation år 1865 ska den inte ha skilt sig nämnvärt från de vanliga flickpensionerna.[8] Före 1869 ingick läroämnena svenska, historia, geografi, kristendom och gymnastik, men därefter fastslogs att eleverna även skulle läsa tyska, engelska, matematik, naturkunnighet, välskrivning, teckning, sång, handarbete, bokhålleri, klädsömnad och huslig ekonomi.[9][10] År 1855 hade skolan 30 elever, "företrädesvis döttrar af torftiga embetsmän och borgare i Göteborg" och 1913 hade skolan 8 klasser samt fick då normalskolekompetens, vilket är att jämföra med realexamen.[7] Skolan tog fram till år 1830 emot internatelever, och dessa var 25 stycken år 1825.[11] År 1914 undervisade 15 lärare 176 elever.

Till en början var undervisningen kostnadsfri, endast föreningsmedlemmarnas årsavgifter (1820 var den 6 riksdaler)[12] svarade för bidragen samt diverse donationer. Men snart tillkom en obetydlig skolavgift, och 1876 fick man ett årligt statsunderstöd med 1 000 kronor.

Skolans första föreståndarinna var Catarina (Thrina) Lysell († 1886, 102 år)[13] fram till 1830 – efter henne kallades skolan under många år även för Lysellska skolan. Ytterligare en skola upprättades [när?] vid Vallgatan 24, där Lysells dotter Carolina blev föreståndare och lärarinna.

Upplösning

Enligt beslut av Göteborgs stadsfullmäktige den 3 februari 1938, sammanfördes Fruntimmersföreningens flickskola, Mathilda Halls skola, Vasa flickskola (startade 1914) och Göteborgs Lyceum för flickor (startade 1917) till en kommunal flickskola, med namnet "Vasa kommunala flickskola". Efter tillstånd av Kungl. Maj:t den 29 juli 1938 började skolan sin verksamhet med höstterminen samma år.[14] Dess skolbyggnad ingick i den trio av skolbyggnader, som låg i Burgårdsområdet vid Skånegatan.

Donationerna, ett urval

Drottning Desideria var skolans beskyddare 1824-60. Donatorer: A. G. Levgren i dennes avlidna moders namn M. Chr. Levgren (1844) 6 000 riksdaler; F. U. von Aken (1848) 500 kronor; Kommerserådinnan Dickson (1857) 1 000 kronor; John Barclay (1862) 1 666 kronor; Fru C. Ch. Geijer (1865) 7 500 kronor; Anders Carlsson (1866) 5 000 kronor; R. Kittendorf (1876) 1 000 kronor; Fru Ida Dahl (1908) 5 000 kronor; Barclayska stipendiefonden (1862) 2 000 kronor; Fru Martina Gibsons stipendiefond (1903) 2 000 kronor; Kapten och fru Wockatź fond (1905) 500 kronor. Skolan har dessutom löpande, erhållit ett stort antal gåvor. Till en blivande nybyggnad bildades 1915-17 en fond, innehållande 90 500 kronor, med bidrag av bland andra fruarna; Oscar Ekman, Olof Wijk d.ä., A. Seaton, Simon Magnus, Matilda Broström, Claes Johansson, Erik Wijk, Mary von Sydow och W. R. Lundgren, friherrinnan Falkenberg, herr och fru W. Kullgren, Christoffer Carlander och C. O. Kjellberg samt D. Kennedy.[15] Kapitalfonden uppgick 1855 till 14 325 riksdaler banco.[16]

Under åren 1844 - 1922 uppgick donationerna till minst 20 000 riksdaler resp. 171 000 kronor.[17]

Föreståndare för Fruntimmersföreningens flickskola

  • 1819–1830: Catarina (Thrina) Lysell[18]
  • 1830–1865: Carolina Lysell (dotter till ovan)
  • 1865–1882: Marie Berner
  • 1882–1908: Johanna Lundgren
  • 1908–1916: Lotten Lindborg
  • 1916–1930: Ellen Adamsson[19]
  • 1930–1938: Edit Hedin[20]

Referenser

Noter

  1. ^ Göteborgs Kalender för 1857, Utgifven af S. A. Hedlund och Anton Berg, Hedlund & Lindskog, Göteborg 1857 s. 114
  2. ^ Göteborgs Kalender för 1860, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1860 s. 132
  3. ^ Göteborg i äldre och nyare tid, , Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 162
  4. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 28
  5. ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, , John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 160
  6. ^ *Fruntimmersföreningens flickskola i Göteborg: 1815–1915, Göteborg, 1915, 5f
  7. ^ Nordisk familjebok, s. 1082
  8. ^ Edit Hedin, Göteborgs flickskolor Arkiverad 7 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., 1967
  9. ^ Marie Nordström: "Flickskolemonografier", Årsböcker i svensk undervisningshistoria under 75 år, red. Stig Nordström, 1996, s. 37
  10. ^ Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 103
  11. ^ Heckscher, Ebba, Några drag ur den svenska flickskolans historia: under fleres medverkan samlade, Norstedt & söner, Stockholm, 1914
  12. ^ Göteborg : beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 s. 177
  13. ^ Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra: en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem, Johannes Ohlander, Wettergren & Kerber, Göteborg 1923 s. 52
  14. ^ Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s. 128
  15. ^ Göteborgs donationer, Göteborgs Jubileumspublikationer, del XII, Axel Ramm, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 277-278
  16. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg : Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 236
  17. ^ Handlingar rörande donationer i Göteborg : VI, Göteborgs stadsfullmäktige 1923 s. 119ff
  18. ^ Hedin (1967), s. 47
  19. ^ Hedin (1967), s. 68f
  20. ^ Hedin, Edit Josefina i Svenskt författarlexikon 6. 1966–1970 (1975)

Tryckta källor

  • Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 103
  • Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, , Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884 s. 78
  • Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 259-260, 941
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 65, 101
  • Fruntimmersföreningens flickskola i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
  • Göteborgs folkskolor 1858–1958, Olof Em. Olsson, Göteborgs allmänna skolstyrelse 1958 s. 29f
  • Göteborgs flickskolor : en historisk återblick, red. , Edit Hedin & Albert Wiberg, Föreningen för svensk undervisningshistoria, Stockholm 1967

Externa länkar