Fritz Jaenecke

Idag är Fritz Jaenecke ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och samhällsskikt. Från dess inverkan på populärkulturen till dess inflytande på politik och samhälle har Fritz Jaenecke visat sig vara ett återkommande och relevant diskussionsämne idag. Med tekniska framsteg som ständigt förändrar hur vi interagerar med Fritz Jaenecke, och med ett konstant flöde av nyheter och information som fortsätter att påverka vår uppfattning om detta ämne, är det viktigt att titta närmare på hur Fritz Jaenecke har blivit så avgörande i våra dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Fritz Jaenecke och undersöka dess inverkan på våra liv och världen omkring oss.

Fritz Jaenecke
Född30 maj 1903
Colbitz ​eller ​Potsdam[1]
Död21 september 1978 (75 år)
Malmö, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt[2][3][1]
Redigera Wikidata

Fritz Ernst Hermann Jaenecke, född 30 maj 1903 i Colbitz i Tyskland, död 21 september 1978 i Malmö, var en tysk-svensk arkitekt.

Biografi

Bostadshus Kirseberg, Malmö (1946).

Jaenecke genomgick tekniska högskolorna i Dresden 1924 och tog arkitektexamen i Berlin 1928 och startade, efter några år som anställd hos Hans Poelzig, egen verksamhet i den tyska huvudstaden. Under perioden 1931–1936 hade Jaenecke kontor tillsammans med Egon Eiermann (1904–1970). Genom en byggnadsutställning i Berlin 1931 där han verkade som guide kom han i kontakt med en grupp kommunalpolitiker från Malmö, och 1937 flyttade han dit. Han var anställd hos Carl-Axel Stoltz till och med 1942. Mellan 1942 och 1950 drev han egen arkitektverksamhet. Flera av hans tidiga uppdrag var bostadshus i Kirseberg i Malmö, vilka byggdes i slutet av 1940-talet.

Schwedenhaus, Berlin (1957).
Ullevi stadion, Göteborg (1958).

1950 slog Jaenecke sig samman med den unge Sten Samuelson (1926–2002). Samuelson hade samma år blivit färdig arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Under 1950-talet gestaltade de en lång rad intressanta byggnader, vilka kännetecknas av ett anmärkningsvärt djärvt och expressivt formspråk, en i jämförelse med samtida svensk arkitektur radikal modernism. Kontoret blev mycket framgångsrikt och fick under senare delen av 1950-talet flera prestigefyllda uppdrag. Jaenecke & Samuelson ritade bland annat Ullevi inför fotbolls-VM 1958. År 1957 deltog de båda vid Interbau i Berlin. De ritade "Zeilen"-Hochhaus på Altonaer Strasse.

Landskrona Konsthall (1963).

Samarbetet med Samuelson avslutades 1970 och Jaenecke drev arkitektkontoret i Malmö vidare. Under 1970-talet var sjukhusbyggnader på Malmö Allmänna Sjukhus (MAS) kontorets största uppdrag. Jaenecke var professor i arkitektur i Aachen och drev också ett filialkontor där. Han är begravd på Limhamns kyrkogård.

Lidingö stadshus (1975).

Byggnadsverk av Fritz Jaenecke i urval

Byggnadsverk av Fritz Jaenecke och Sten Samuelson i urval

  • Bostadshus på Köpenhamnsvägen, Malmö (1950–1951, 1962–1963). På översta våningen hade Jaenecke kontor tillsammans med Sten Samuelson.
  • Bostadshus på Östra Sorgenfri, Malmö (1952–1953)
  • Bostadshus på Bülow Hübes väg, Limhamn i Malmö (1955–1957)
  • Manövertorn vid Falsterbokanalen, Höllviken (för övervakning av klaffbro och sluss) (1955)
  • Helsingkrona nations studentbostadshus i Lund (1955–1958)
  • "Zeilen"-Hochhaus ("Schwedenhaus"), Altonaer Strasse, Hansaviertel Berlin (1955–1957)
  • Nya Ullevi, Göteborg (1958)
  • Fängelse i Köln (1958)
  • Bostadshus i Lorensborg, Malmö (1958)
  • Malmö stadion (1958)
  • Nya Brunnshotellet, Ronneby (1961)
  • Baltiska hallen, Malmö (1961–1963)
  • Landskrona konsthall (1963)
  • Engelbrektsboden, Gibraltargatan, Malmö (1965)
  • IBM, Lidingö (1963–1966)
  • Bostadsområde Kryddgränderna, Landskrona (1965–1967). Bebyggelsen i Norra Svaneholm är ett fint och mycket tidstypiskt exempel med god helhetsverkan och mycket hög arkitektonisk kvalitet. Området är bebyggt med radhus i en och två våningar.
  • Hamilton House, Helsingborg (1967)
  • Helsingborgshems huvudkontor, Drottninggatan 136, Helsingborg (1967)
  • Helgeandskyrkan, Lund (1968)
  • Frigoscandias huvudkontor, Helsingborg (1970)
  • Lidingö stadshus (1975)
  • Träbolagets hus i hamnen, Malmö (rivet)

Se även

Källor

Noter

  1. ^ läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.
  2. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.
  3. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 139817, läs online, läst: 1 april 2021.