I dagens värld har Frimurarhuset, Jönköping blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det beror på dess inverkan på ekonomin, politiken, tekniken eller kulturen, har Frimurarhuset, Jönköping positionerat sig som en nyckelpunkt i diskussionen och analysen av olika aspekter av det moderna livet. Sedan starten har Frimurarhuset, Jönköping väckt nyfikenhet och debatt, genererat motstridiga åsikter och uppmuntrat sökandet efter lösningar och innovationer. Genom historien har Frimurarhuset, Jönköping varit huvudpersonen i otaliga betydelsefulla händelser, som markerat ett före och efter i sättet som olika ämnen uppfattas och tas upp. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna och aspekterna av Frimurarhuset, Jönköping, och analysera dess betydelse och implikationer i den samtida världen.
Frimurarhuset | |
![]() Kristine kyrka och dåvarande Östra flickläroverket, omkring 1900 | |
Plats | Norra Strandgatan 40, Öster, Jönköping |
---|---|
Användning | Ursprungligen skolbyggnad |
Byggstart | 1885[1] |
Färdigställd | 1886 |
Frimurarhuset är en tvåvånings tegelbyggnad från 1885-1886 vid Norra Strandgatan på Öster i Jönköping.
Frimurarhuset uppfördes 1885–1886 som Östra elementarläroverket för att inrymma Jönköpings elementarskola för flickor. Skolan invigdes 1887. Efter det att stadens flickskolor kommunaliserats 1935, användes den som det ena av de två skolhusen på olika platser för Kommunala flickskolan i Jönköping fram till 1940, då Kommunala flickskolan flyttade in i nybyggda skolhus vid Gjuterigatan på Väster.
Tekniska gymnasiet i Jönköping, som öppnade 1949, hade sina lokaler i byggnaden från 1949 och in på 1960-talet, då den flyttade in i nybyggda lokaler vid Föreningsgatan, på platsen där Jönköping Östra station tidigare låg. Skolan omdöptes 1970 till Erik Dahlbergsgymnasiet.
Byggnaden har senare köpts av Frimurarsamfälligheten i Jönköping och används bland annat som serveringslokal för uthyrning.[2]