Friluftsmåleri

I dagens värld är Friluftsmåleri ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Vikten av Friluftsmåleri återspeglas i dess påverkan på samhället, ekonomin och kulturen. Både experter och amatörer visar stort intresse för detta ämne och försöker förstå dess implikationer och konsekvenser. Dessutom är Friluftsmåleri ett ämne som ständigt utvecklas, med ny forskning och utveckling som håller människor intresserade och engagerade i studien. I den här artikeln kommer vi att utforska Friluftsmåleri och dess inflytande inom olika områden på djupet, och erbjuda en heltäckande vision som gör att vi kan förstå dess inverkan i dagens värld.

Målning föreställande Claude Monet i målartagen, av John Singer Sargent.

Friluftsmåleri (även kallat plein air eller pleinairism) är måleri som utövas ute i naturen under fri himmel, och inte inne i ateljén.

Konstnärerna eftersträvar framför allt att realistiskt avbilda de naturliga händelserna och stämningsvalörerna i ett landskap. Första ansatserna kan spåras i renässanskonsten, senare även i det nederländska landskapsmåleriet under 1500- och 1600-talen, men målningarna utfördes fortfarande i ateljén efter studier ute i naturen. Termen friluftsmåleri tillkom dock under mitten av 1800-talet och kom till Sverige strax därefter. Friluftsmåleriet kom senare att vara det en del av utbildningen vid Konstakademien i Stockholm.

Några konstnärer som använde sig av tekniken var Claude Monet, Camille Pissarro och Auguste Renoir. Några svenska Fanny Churberg, Per Ekström, Carl Fredrik Hill, Inge Schiöler och Alfred Wahlberg.

Referenser

  1. ^ ”friluftsmåleri - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/friluftsm%C3%A5leri. Läst 12 juni 2020. 
Auktoritetsdata