Friedrich Eisenlohr

I dagens värld har Friedrich Eisenlohr blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Det är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet och har skapat debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Friedrich Eisenlohr och dess implikationer i dagens samhälle. Vi kommer att analysera de historiska, sociala, kulturella och vetenskapliga aspekterna relaterade till Friedrich Eisenlohr, i syfte att erbjuda en komplett och mångfacetterad vision om detta ämne. Dessutom kommer vi att undersöka de möjliga implikationer och utmaningar som Friedrich Eisenlohr presenterar i dagens värld, samt de möjligheter och lösningar som kan uppstå från dess studie. Genom denna artikel är den tänkt att bidra till att berika kunskap och förståelse om Friedrich Eisenlohr, och att ge ett informativt och reflekterande perspektiv som inbjuder till reflektion och dialog kring detta ämne.

Friedrich Eisenlohr
Född23 november 1805
Lörrach
Död27 februari 1855 (49 år)
Karlsruhe
Medborgare iTyskland
SysselsättningArkitekt, universitetslärare
ArbetsgivareKarlsruher Institut für Technologie
Redigera Wikidata
Järnvägsstationen i Heidelberg (1840).

Jakob Friedrich Eisenlohr, född 23 november 1805 i Lörrach, död 27 februari 1854 i Karlsruhe, var en tysk arkitekt och skriftställare.

Eisenlohr var föreståndare för byggnadsskolan vid Polytechnikum i Karlsruhe och anhängare av den romanska stilen. Han gjorde sig företrädesvis känd genom sina byggnader vid den badensiska järnvägen. Ritningarna till dessa byggnader utkom i tryck 1865-1866. Dessutom utgav han Die Ornamentik in ihrer Anwendung auf das Baugewerbe (fortsatt av Heinrich Lang; 1849-1867), Mittelalterliche Bauwerke in südwestlichen Deutschland und am Rhein (1853-1857) med mera.

Källor

Noter

  1. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 345606, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Eisenlohr, (Jakob) Friedrich, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T025735.
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
  5. ^ läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.
Auktoritetsdata