Fredrikshamn | ||
Hamina (finska) | ||
Kommun | ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Landskap | Kymmenedalen | |
Ekonomisk region | Kotka-Fredrikshamn | |
Admin. centrum | Fredrikshamns centraltätort | |
Area | 1 155,12 km² (2016-01-01) | |
- land | 609,71 km² | |
- vatten | 545,41 km² | |
Folkmängd | 19 702 (2021-12-31) | |
- män | 9 907 (2020-12-31) | |
- kvinnor | 9 970 (2020-12-31) | |
Befolkningstäthet | 32,31 invånare/km² | |
Politik | ||
- Kommundir. | Hannu Muhonen (2015 –) | |
- Kommunfullm. ordf. |
Kalervo Tulokas (C) (2013–2016) | |
- Kommunstyr. ordf. |
Elina Inkeroinen (Saml) (2013–2016) | |
Kommunkod | 075 | |
Geonames | 659171 | |
Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
95,0 % 0,3 % 4,7 % | |
Admin. data | ||
- Landskapsförb. | Kymmenedalens förbund | |
- Regioncentrum | Kotka-Fredrikshamnsregionens RCP-område | |
- Magistrat | Magistraten i Sydöstra Finland, Kotka enhet | |
- Skattebyrå | Sydöstra Finlands Skattebyrå, Kotka kontor. | |
- Sjukvårdsdistrikt | Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt | |
- Nödcentral | Kuopio nödcentral | |
- Räddningsverk | Räddningsverket i Kymmenedalen | |
Läge | 60°34′11″N 27°11′53″Ö / 60.56972°N 27.19806°Ö / 60.56972; 27.19806 | |
![]() | ||
Webbplats: www.hamina.fi | ||
Fredrikshamn (finska: Hamina) är en stad vid Finska viken i landskapet Kymmenedalen i Finland. Folkmängden i Fredrikshamns stad uppgår till cirka 19 702 invånare och den totala arealen utgörs av 1 155,12 km². Folkmängden i centralorten var den 31 december 2014 till 16 027 invånare. Staden grundades år 1653, och gränsar i väster till Kotka stad, i norr till Kouvola stad, samt i öster till både Miehikkälä och Vederlax kommuner.
Fredrikshamns stad är enspråkig finsk. Vid folkräkningen år 1900 utgjorde finlandssvenskarna ännu 18 % av stadens befolkning.
Fredrikshamns stad ingår i Kotka-Fredrikshamns ekonomiska region.
Fredrikshamn grundades på Veckelax Kyrkoby under namnet Veckelax Nystad och fick sina stadsrättigheter 1653 av generalguvernör Per Brahe den yngre. Han ansåg att det behövdes en stad vid den långa kuststräckan mellan Viborg och Borgå, fast Veckelax hade kallats "civitas" redan 1336, då Viborgs hövitsman Peter Jönsson lovade borgarna i Reval (Tallinn) att sälja sina produkter där.
Den första, rutformade, stadsplanen ritades 1649 av lantmätaren i Viborg Erik Nilsson Aspegren (död 1672)
Staden brändes av ryska styrkor 1712 under Stora ofreden. Staden återuppbyggdes efter Freden i Nystad 1721 för att ersätta den till Ryssland förlorade staden Viborg. Den fick en stadsplan i cirkelform av Axel Löwen och fick 1723 stapelstadsrättigheter under namnet Fredrikshamn, efter den svenske kungen Fredrik I. Vid freden med Ryssland 1743 övergick staden till ryskt styre, men återförenades med Finland och blev en del av Storfurstendömet Finland, då Gamla Finland återgick i det övriga Finland 1812. I staden ingicks den 17 september 1809 fredsavtal mellan Sverige och Ryssland efter Finska kriget 1808–09. År 1821 drabbades staden av en brand som ödelade stadens centrum. År 1840 inträffade en ny brand, och år 1841 fastställdes en ny stadsplan med glesare bebyggelse.
Fredrikshamns fästning började uppföras efter Freden i Nystad 1721 som en integrerad del av staden.
Militärskolan Finska kadettkåren utbildade officerare i Fredrikshamn mellan 1821 och 1903. Huvudbyggnaden, ritad av Jac Ahrenberg, uppfördes 1898. från 1920 inräddades där Finlands reservofficersskola.
Under vinterkriget drabbades Fredrikshamn av ryskt bombardemang, och efter kriget 1940 uppfördes stadsdelen Svenskby med trähus som donerats från Sverige. Staden bombades även under fortsättningskriget, och sammanlagt förstördes fler än 60 byggnader under flygbombningarna 1939–44.
Den forna staden Veckelax återfick tidigare storlek, när kranskommunen Veckelax 1 januari 2003 lades samman med Fredrikshamn.
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2014 fanns fyra tätorter i Fredrikshamns stad
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Fredrikshamns centraltätort (stadens centralort) | 16 027 |
2 | Metsäkylä (föråldrat svenskt namn: Skogby) | 280 |
3 | Neuvoton (föråldrat svenskt namn: Lillnevitto) | 1 382 |
4 | Vilniemi (föråldrat svenskt namn: Villnäs) | 523 |
Området hade en inflyttning av svenskar under 1200- och 1300-talen, vilket också syns i en del svenska ortnamn som numera dock officiellt betraktas som föråldrade. I Veckelax-delen av kommunen finns byarna Bamböle (finska: Pampyöli), Bötö (finska: Pyötsaari), Norsby (finska: Poitsila), Sigvartsby (finska: Sivatti), Stöders (finska: Töytäri) och Villnäs (finska: Vilniemi)..
Här finns också öarna Kuorsalö (finska: Kuorsalo), Stamö (finska: Tammio) och Mejskalö (finska: Meijskio). Hillnäs (finska: Hillo) är ett hamnområde i staden. Klubbisviken (finska: Lupinlahti) är en vik.
Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | LFP | RN | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1976 | 3 | 13 | 2 | 2 | 2 | 1 | 12 |
| 35 | 73,2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1980 | 3 | 13 | 1 | 3 | 1 | 14 |
| 35 | 74,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1984 | 2 | 14 | 7 | 1 | 11 |
| 35 | 70,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 13 | 3 | 3 | 3 | 1 | 12 |
| 35 | 65,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1992 | 4 | 14 | 1 | 2 | 2 | 2 | 10 |
| 35 | 65,9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1996 | 2 | 11 | 3 | 1 | 2 | 2 | 14 |
| 35 | 54,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2000 | 3 | 11 | 3 | 1 | 1 | 16 |
| 35 | 54,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2004 | 3 | 17 | 2 | 11 | 3 | 11 |
| 47 | 57,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2008 | 5 | 10 | 2 | 1 | 7 | 2 | 16 |
| 43 | 61,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2012 | 1 | 10 | 2 | 6 | 9 | 3 | 12 |
| 43 | 56,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2017 | 12 | 5 | 7 | 8 | 2 | 9 |
| 43 | 56,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2021 | 10 | 2 | 10 | 7 | 4 | 2 | 8 |
| 43 | 50,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
Fredrikshamns stad har fyra vänorter:
Den omfattande hamnverksamheten är central i stadens näringsliv. Fredrikshamns djuphamn öppnades för trafik 1934.
Google öppnade 2011 Fredrikshamns serverhall i Stora Ensos 2008 nedlagda massa- och pappersfabrik i Summa, strax väster om Fredrikshamn.
I Fredrikshamns hamn, som ingår i Kotka-Fredrikshamns hamn, finns Hamina LNG, som är Finlands första LNG-terminal, som är ansluten till Gridnet Finland:s nationella naturgasnät.
I Fredrikshamns stad finns 13 finskspråkiga grundskolor och ett gymnasium, Haminan lukio. Bland övriga skolor märks yrkesskolan Etelä-Kymenlaakson Ammattiopisto och en folkhögskola, Jamilahden kansanopisto.
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.
|
|
|
|