Fredrik Ström

Utseende flytta till sidofältet dölj
Fredrik Ström
Född10 juli 1880
Breareds församling, Sverige
Död23 november 1948 (68 år)
Bollebygds församling, Sverige
BegravdBreareds kyrkogård
Medborgare iSverige
SysselsättningRedaktör, politiker
Befattning
Förstakammarledamot, Stockholms stads valkrets (1916–1919)
Förstakammarledamot (1919–1919)
Förstakammarledamot (1921–1921)
Förstakammarledamot, Stockholms stads valkrets (1930–1948)
Politiskt parti
Socialdemokraterna (1916–1916)
Socialdemokratiska vänstergruppen (1917–1919)
Sveriges kommunistiska parti (1921–1921)
Socialdemokraterna (1930–1948)
MakaTua Ström
(g. 1905–)
BarnFolke Ström (f. 1907)
Redigera Wikidata
Fredrik Ström, 1929.

Otto Fredrik Ström, född 10 juli 1880 i Breareds församling, Hallands län, död 23 november 1948 i Stockholm, var en svensk vänstersocialistisk politiker, författare och chefredaktör. Han var riksdagsledamot i första kammaren 1916–1919 för socialdemokraterna och Sveriges socialdemokratiska vänsterparti i Stockholms stads valkrets, 1919 och 1921 för Sveriges socialdemokratiska vänsterparti respektive Sveriges kommunistiska parti i Norrbottens läns valkrets samt 1930–1948 för socialdemokraterna i Stockholms stads valkrets.

Uppväxt och studier

Fredrik Ström föddes i Breared (nuvarande Simlångsdalen) i Hallands län. Omkring 1890 flyttade familjen till Halmstad där fadern öppnade manufakturaffär. I Halmstad genomgick Fredrik Ström läroverket och avlade mogenhetsexamen 1902. Redan under skoltiden drogs han till oppositionella företrädare för politik och tidningsskriveri och han började också tidigt utveckla sitt författarskap. En sommar deltog han som medarbetare vid Hallandsposten.

Efter mogenhetsexamen flyttade han till Göteborg för att vid högskolan utbilda sig till lärare. Han började studera historia, statskunskap, litteraturhistoria och nordiska språk, men avslutade aldrig dessa studier då de litterära och politiska intressena tog överhanden. Under tiden i Göteborg lärde han känna Zäta Höglund och de båda utvecklade en livslång vänskap och ett nära politiskt samarbete. Också Ellen Key kom att bli en viktig kontakt för honom under Göteborgstiden.

I början av 1904 lämnade Fredrik Ström Göteborg och flyttade till Stockholm för en anställning på tidningen Socialdemokraten, där han snabbt kom i kontakt med många ledande socialdemokrater allt ifrån Hjalmar Branting till Kata Dalström.

Politisk verksamhet

Genom sin skicklighet som skribent och författare erbjöds han snart anställning i tidningsvärlden och tillträdde som redaktör i Eskilstuna först i augusti 1905 för Sörmlands-Kuriren och sedan, från 1906, för Folket, vilken utgavs som efterföljare till Sörmlands-Kuriren. Redan 1908 flyttade han dock till Gävle för att under ett par år vara redaktör för Arbetarbladet. 1910 återkom han till Stockholm som förlagschef och redaktör för Fram – förlag (och tidskrift med samma namn) för den 1903 grundade socialdemokratiska ungdomsrörelsen. Därefter följde många olika organisatoriska och politiska förtroendeuppdrag. Han blev också partisekreterare för det socialdemokratiska arbetarpartiet 1911 och stod kvar i den rollen till 1916.

Fredrik Ström tillhörde, liksom sina vänner Zäta Höglund och Carl Lindhagen, vänsteroppositionen inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och uteslöts ur partiet vid splittringen 1917 då Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) bildades. Ström blev då det nya partiets partisekreterare. Därefter blev Ström, tillsammans med Zäta Höglund, en av grundarna då SSV år 1921 ombildades till Sveriges Kommunistiska Parti. Även för detta parti blev Ström partisekreterare. Ström lärde känna Lenin och han blev även aktiv i Kommunistiska Internationalen. Han var dock mycket kritisk till Stalin och 1924 valde han att bryta med kommunismen. I samband med Sovjetunionens invasion av Finland beskrev han Sovjetunionen som det "nazibolsjevikiska Ryssland" vilket förde en "imperialistisk fascism, mera barbarisk än tsarregimen".

Fredrik Ström återinträdde i det socialdemokratiska partiet 1926. Han blev andre redaktör för Socialdemokraten och kvarstod i denna roll till 1939. Under perioden 1932–1936 var han också huvudredaktör för tidningen.

Han blev medlem av riksdagen 1916 där han under perioderna 1916–1921 och 1930–1948 tillhörde den första kammaren. Som riksdagsledamot kritiserade Ström samlingsregeringens eftergiftspolitik gentemot Nazityskland, särskilt permittenttrafiken, som han kallade "oförenlig med en neutralitet i anda och sanning". Han var även medlem i den antinazistiska och mot samlingsregeringen kritiska organisationen Tisdagsklubben.

Fredrik Ström blev successivt mycket verksam och produktiv inom den kommunala sidan. Redan 1912 valdes han in i stadsfullmäktige i Stockholms stad, som han lämnade först 1946. Han blev stadsfullmäktiges vice ordförande 1930 och 1938–1942 dess ordförande och också stadskollegiets ordförande 1938–1940. Under åren 1913–1914 var han ordförande i Stockholms arbetarekommun. 1936 tillträdde Fredrik Ström som ledamot i den av Stockholms stadskollegium nyinrättade "Stockholms stadskollegiums handbokskommitté" tillsammans med Gustaf Ahlbin, Bertil Boëthius, Nils Ahnlund, Oscar Larsson och Sten Wahlund.

Fredrik Ström innehade också en rad olika förtroendeposter som följde av hans olika politiska verksamheter. Ända från 1918, då han blev ledamot av Rådet till skydd för Stockholms skönhet, värnade han om kulturminnesvård och naturskydd. I övrigt kan nämnas att han 1922–1931 var ledamot av stadsplanenämnden, 1926–1929 ledamot av polisnämnden, 1931–1932 ledamot av hälsovårdsnämnden, 1935 ledamot av besvärsnämnden, 1926–1930 chef för Skådebanan, 1928 ledamot av Helgeandsholmskommissionen, 1927–1930 ordförande i Stockholms namnberedning, ledamot av 1933 års teaterutredning, 1934–1940 deltog han i omorganisation av Stockholms kommun, från 1928 ledamot av styrelsen för Stockholms Spårvägar och dess ordförande från 1940, 1936 ledamot av Stockholms naturreservatskommission, 1938 ledamot av stadskollegiets teaterråd, ledamot av 1939 års markkommission, 1929–1936 ledamot av Sveriges författareförenings styrelse, 1931–1939 revisor i samfundet De nio, från 1939 ordförande i Sällskapet Stockholmskonstens vänner, och från 1938 styrelseledamot i Publicistklubben.

Författarskap

Fredrik Ströms litterära produktion omfattar såväl skönlitterära som politiska och i viss mån vetenskapliga verk, de senare ofta skrivna i populariserande form.

I sin första roman Folket i Simlångsdalen, skriven redan vid 22 års ålder, var han i viss mån påverkad av Selma Lagerlöf. Denna roman blev mer allmänt bekant sedan den också framförts som film först år 1924 och senare i ny version 1947. Redan under hans studietid i Göteborg blev Ellen Key god vän till honom med betydelse för hans författarskap. Han kom också i kontakt med och blev vän med August Strindberg. År 1907 gav han ut diktboken Mosaik.

Intresset för den ryska revolutionen präglar berättelsesamlingen Hjältinnan från Nevan från 1918. Under sin kommunistiska period utgav han ett stort verk över Ryska revolutionens historia i fem delar. Efter brytningen med kommunismen skrev han sedan under åren 1924–1929 romansviten Rebellerna i fem delar, omfattande 2188 sidor, önskade han litterärt gestalta den svenska socialdemokratins historia, återspeglade vad han själv hade upplevt. År 1931 kom han ut med ytterligare ett översiktsarbete, Under röda fanor, där han bland annat skildrar många personligheter, som han hade haft kontakt med inom det politiska livet. År 1931 publicerar han också en bok om Kata Dalströms liv, öden och äventyr på entusiastiskt och personligt sätt.

1944 utkom Arbetets söner, som avsåg att på ett populärt sätt skildra arbetarklassens historia. Det var en samling uppsatser, av vilka han själv skrivit de flesta, men där flera skildringar också gjordes av experter på olika områden. Verket kan sägas utgöra en förening av politisk historia, person- och kulturstudium. År 1948 utgav han biografin Fabian över Fabian Månsson. Året efter hans död utkom också Skomakaren, som blev kungens skattmästare behandlande finansministern F. V. Thorsson.

Hans intresse för teatern ledde bland annat till skådespelet En kämpe faller år 1935.

År 1940 påbörjade han ett stort memoarverk, som aldrig hann bli helt färdigt. En första del, Min ungdoms strider, utgör en blandning av barndomsminnen, lyriska och drastiska skildringar av bygd och människor samt av ungdomsårens strävanden och ungdomsrevolutionära idéer. Den andra delen från 1942, I stormig tid, skildrade tiden runt första världskriget och gav en bakgrund till hans ställningstaganden inför de politiska och sociala förändringar, som därefter följde. En tredje del var planerad, men denna hann han aldrig fullfölja.

Som journalist fick han kontinuerligt producera ett stort antal artiklar och småskrifter i många olika ämnen. Förutom rent dagspolitiska frågor behandlade han ämnen såsom socialismens principer, freden, försvaret, skatterna, kvinnofrågorna, rusdrycksproblemet och dylikt. År 1942 utgav han Mot tidens gudar med en samling tal och föredrag, som han hållit som förtroendeman och representant för de många institutioner och sammanslutningar som han hade företrätt. År 1942 utgav han också det miljöbeskrivande och rikt illustrerade verket Stor-Stockholms villastäder.

Hembygdsintresset inspirerade honom till skildringar och berättelser i många olikartade former. År 1945 utgavs ett omfattande verk över Halland, som del i en landskapsserie, varvid Fredrik Ström medverkade med många skildringar.

Ganska tidigt började han att i vetenskapligt intresse sammanställa folkloristiska uppgifter. År 1926 utkom det stora samlingsverket Svenskarna i sina ordspråk. Denna av Ossian Elgström rikt illustrerade volym med mer än 7000 ordspråk hade han själv sammanställt underlaget ur såväl äldre litterära källor, som från egna uppteckningar i olika svenska bygder. Detta verk följdes år 1929 av Svenska ordstäv, också illustrerad av Ossian Elgström, samt år 1937 av Svenska folkgåtor med teckningar av Uno Stallarholm.

Författarskapet uppmärksammades bland annat genom att han invaldes som arbetande ledamot av Gustav Adolfs Akademien 1942. År 1945 blev han hedersledamot av Hallands nation vid Lunds universitet.

Eftermäle

Byst av Fredrik Ström, ursprungligen skapad 1919 av Knut Jern, här replikerad 1965 genom insats av Samfundet Hallands biblioteksvänner och placerad vid Brearedsskolan i Simlångsdalen. Minnessten i Simlångsdalen över Fredrik Ström, rest av Breareds kulturhistoriska förening 1980.

Familj

Fredrik och Tua Ströms gravvård på Breareds kyrkogård i Simlångsdalen.

Fredrik Ströms far var Otto Andersson (1856–1939), som först var handelsman i Breared, senare köpman i Halmstad. Hans mor Maria (1854–1910) var dotter till prosten Johan Fredrik Ström (1812–1889) i Breared och Anna Laurentia, född Mjöberg (1818–1886). Efter sin mor tog han och hans övriga syskon efternamnet Ström. Han hade två yngre bröder och en yngre syster, som uppnådde vuxen ålder.

Fredrik Ström gifte sig 1905 med författarinnan Tua Eriksson (1885–1953), som under signaturen Tage Stam publicerade några skådespel. Hon var dotter till redaktionssekreteraren på tidningen Social-Demokraten, Pehr Eriksson. Med henne fick han barnen Maja (1905–1981) och Folke (1907–1996), senare biblioteksråd vid Göteborgs universitetsbibliotek, där Ströms arkiv (huvuddelen) idag finns tillgängligt.

Fredrik Ström är begraven vid Breareds kyrka i Simlångsdalen.

Bibliografi

Skönlitteratur

Varia

Utgivare

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Otto Fredrik Ström, läst: 11 december 2017.
  2. ^ Breareds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13043/C I/8 (1880-1894), bildid: A0026016_00008, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 15 oktober 2020.
  3. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 174, Ström i Stockholm senare Äppelviken o Ulvsunda, O Fredrik, läst: 5 mars 2022.
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  5. ^ läs online, gravar.se .
  6. ^ Libris, 13 augusti 2015, läs online, läst: 24 augusti 2018.
  7. ^ Sveriges statskalender 1931, s. 145, Ström, Otto Fredrik, Skriftställare , f. 80; 29 (adr. Äppelviken)., läs online, läst: 26 februari 2022.
  8. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Ström i Stockholm, läst: 5 mars 2022.
  9. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 439.
  10. ^ Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. sid. 198 
  11. ^ Bokholm, Rune (2001). Tisdagsklubben: om glömda antinazistiska sanningssägare i svenskt 30- och 40-tal. sid. 324 
  12. ^ Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. sid. 155-156 
  13. ^ Kungl. Gustav Adolfs Akademien i Sveriges statskalender 1947
  14. ^ Artikel i Hallandsposten, 6 december 1965
  15. ^ Artikel i Hallands Nyheter, 6 december 1965

Vidare läsning

Externa länkar