I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Fredrik I Barbarossa på det samtida samhället. Fredrik I Barbarossa har varit föremål för intresse och debatt inom olika kunskapsområden, från samhällsvetenskap till teknik. Dess inflytande har överskridit geografiska och kulturella gränser, och dess relevans fortsätter att ständigt utvecklas. På dessa sidor kommer vi att analysera de olika aspekterna som utgör närvaron av Fredrik I Barbarossa i vår nuvarande verklighet, såväl som dess projektion in i framtiden. Från dess ursprung till dess praktiska implikationer kommer vi att fördjupa oss i en djup analys som försöker belysa ett ämne så relevant som det är oundvikligt i samtida tid.
Fredrik I Barbarossa | |
![]() Gyllene porträttbyst av Fredrik | |
Född | december 1122 Haguenau, Frankrike |
---|---|
Död | 10 juni 1190 eller 24 juni 1190 Göksu, Turkiet |
Begravd | Sankt Peters Kirke |
Medborgare i | Tysk-romerska riket |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Hertig av Schwaben (1147–1152) Romersk kung (1152–1190) Tysk-romersk kejsare (1155–1190) | |
Maka | Adelheid av Vohburg (g. 1147–1153) Beatrice I av Burgund (g. 1156–1184) |
Barn | Sofie av Hohenstaufen Agnes av Hohenstaufen Beatrice av Hohenstaufen (f. 1160) Fredrik V av Schwaben (f. 1164) Henrik VI (f. 1165) Fredrik VI av Schwaben (f. 1167) Konrad II av Schwaben (f. 1170 och 1172) Otto I av Burgund (f. 1170) Filip av Schwaben (f. 1177) |
Föräldrar | Fredrik II av Schwaben Judith Welf av Bayern |
Släktingar | Bertha av Schwaben (syskon) Henrik Lejonet |
Heraldiskt vapen | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Fredrik I av Hohenstaufen, kallad Federico Barbarossa (italienska "Fredrik Rödskägg"), född omkring 1122, död 10 juni 1190 vid floden Salef i Kilikien i Anatolien, var tysk-romersk kejsare från den 18 juli 1155 och avled under det tredje korståget.
Fredrik I föddes som son till hertig Fredrik II den enögde av Schwaben och dennes gemål Judit, hertigen av Bayerns dotter. Huset Hohenstaufen är känt sedan 1000-talet och uppkallat efter sin stamborg i Württemberg. Fredrik valdes till tysk kung den 4 mars 1152 och kröntes till tysk-romersk kejsare den 18 juli 1155. Han var därtill kung av Italien från 1154 till 1186.
År 1147 följde Fredrik I sin farbror Konrad III på det andra korståget. Konrad valde Fredrik som sin efterträdare framför sin egen son. Efter Fredrik Barbarossas val till tysk-romersk kejsare utbröt ett häftigt uppror bland de lombardiska staterna som stod närmare de welfiska kejsarna. År 1158 återkom han till Italien för att bekräfta sin makt här och höll en riksdag på roncaliska fälten vid floden Po. År 1159 valdes dock Alexander III till påve, i motsats till Viktor IV som var en mer kejserligt sinnad kandidat. Alexander III gav de italienska städerna sitt stöd och Fredrik Barbarossa lät 1162 efter att ha erövrat Milano bränna och plundra staden.
Enligt uppgift lät han under belägringen av den italienska staden Cremona uppsätta tillfångatagna barn tillhöriga borgarna i staden på sina belägringstorn, för att tvinga dem att döda sina egna barn i försvaret. År 1163 tvingades även den staden att ge upp. Motståndet fortsatte dock och 1167 bildades en liga av de italienska städerna och 1168 fick kejsaren lov att fly från Italien med sin av farsoter reducerade här. År 1174 var han åter i Italien med en ny här, men besegrades 1176 i slaget vid Legnano. Barbarossa tvingades därefter att sluta fred med påven, där han lovade vapenstillestånd i sex år med de lombardiska staterna och 15 års vapenstillestånd med kungariket Sicilien. År 1183 slöts i Konstanz fred med de italienska städerna i vilken fred de tilläts att själv välja sina styresmän. Han hade däremot bättre framgång i kampen mot welfska partiets främste man, Henrik Lejonet. År 1180 lyckades han få honom förklarad i akt och förlustig bägge sina hertigdömen Bayern och Sachsen.
Fredrik deltog även i det tredje korståget och ledde då den största av de tre arméerna (de engelska och franska utöver den tyska), men nådde aldrig Jerusalem; han drunknade då armén korsade floden Salef i nuvarande Turkiet, men hans dåvarande soldater bara fortsatte vidare och begravde hans kropp efter korståget.
Fredriks barn med Beatrix:
8. Fredrik av Büren | |||||||||||||||||||||||||||||
4. Fredrik I av Schwaben | |||||||||||||||||||||||||||||
9. Hildegard av Egisheim-Dagsburg | |||||||||||||||||||||||||||||
2. Fredrik II av Schwaben | |||||||||||||||||||||||||||||
10. Kejsar Henrik IV | |||||||||||||||||||||||||||||
5. Agnes av Waiblingen | |||||||||||||||||||||||||||||
11. Bertha av Savojen | |||||||||||||||||||||||||||||
1. Kejsar Fredrik I Barbarossa | |||||||||||||||||||||||||||||
12. Welf I av Bayern | |||||||||||||||||||||||||||||
6. Henrik den svarte av Bayern | |||||||||||||||||||||||||||||
13. Judit av Flandern | |||||||||||||||||||||||||||||
3. Judit Welf av Bayern | |||||||||||||||||||||||||||||
14. Magnus av Sachsen | |||||||||||||||||||||||||||||
7. Wulfhild av Sachsen | |||||||||||||||||||||||||||||
15. Sofia av Ungern | |||||||||||||||||||||||||||||
Nazitysklands invasion av Sovjetunionen under andra världskriget, Operation Barbarossa, var uppkallad efter honom.
Asteroiden 1860 Barbarossa är uppkallad efter honom.